Det fanns uppenbarligen ett uppdämt behov för coola baskettrick, skott från sjukt långa avstånd samt lite gammal hederlig amerikansk charm. Det skvallrade åtminstone den väldigt långa kön om, när Harlem Globetrotters stannade i Partille som enda Sverigestopp på sin Europaturné.
Partille Tidnings reporter var på plats för att prata med några basketnördar. I kön hittar vi bland annat Nikolai del Pezo, 18, och hans vän Matheo Jusnes Dahl, 15. De är båda basketspelare och har åkt från Norge för att se Harlem Globetrotters.
Är det verkligen värt resan?
– Alla gånger! Det är värt det! Det de gör är speciellt och unikt, säger Nikolai del Pezo och fortsätter:
– Vi spelar basket själva och de är väldigt atletiska men även fast det är show är det riktigt duktiga basketspelare i grunden också.
Uppklädda till tänderna
De flesta som står i kön ser ut som om de ska på vilket evenemang som helst. Visst studsar det någon enstaka basketboll här och där, men annars är allt som vanligt. Plötsligt dyker en välbehövlig triss i färgkick upp i form av Fredrik Johansson, 35, Steffi Daniel, 29 och Olof Westman, 36.
De ser riktigt förberedda ut, med varsitt basketlinne.
– Det är inte som det ser ut. Vi köpte biljetter för tre år sedan och plötsligt fick vi ett meddelande om att det här var idag, säger Fredrik.
– Bra fredagsaktivitet tänkte vi och åkte givetvis hit även fast vi glömt av det, säger Steffi.
Ni har svidat om på kort varsel alltså?
– Det var Olofs idé. Man måste ju se lite proffsig ut, säger Fredrik.
– Jag är faktiskt lite förvånad att fler inte ”klätt upp” sig, säger Olof.
Svårflörtat i början
Steffi spelar själv basket och har ett spännande linne från det baskettokiga landet Indonesien, där VM hålls nästa gång.
När kön väl släpps på går går det raskt. Det rör sig inte om några längre väntetider. Väl inne sitter publiken spänt och väntar. Först kommer motståndarlaget Washington Generals ut och lockar jubel under sin uppvärmning. Snart handlar dock allt om Harlem Globetrotters och även fast man märker att amerikanerna tycker att den svenska publiken är lite mer svårflörtat än vad de är vana vid så mjuknar snart åskådarna.
Häftiga idrottsprestationer bryter nämligen alla kulturella barriärer. Det är sen gammalt.
