De senaste månaderna har Partille Tidning rapporterat om socialtjänsten i Partille. Avdelningen för barn och unga har, liksom i flera andra kommuner i landet, fått hård kritik från Ivo för brister i barnutredningar.
Även förskollärare har larmat om att orosanmälningar inte tas på allvar.
Nu bjuder Linda Dalenius, avdelningschef för barn och unga inom socialtjänsten, in till ett möte. Tillsammans med två kollegor vill hon berätta om vilket stöd som finns att få.
– Det kan vara förenat med visst obehag att söka kontakt med oss eller om det kommer in en orosanmälan. Samtidigt vill vi verkligen förmedla att socialtjänsten har en bred verksamhet med många olika stödinsatser, säger Linda Dalenius.
Dubblerade ansökningar
För snart ett år sedan infördes den nya socialtjänstlagen med större fokus på förebyggande arbete. Sedan dess har utbudet av stöd i form av grupper och samtal utökats.
– Vi ser att det är dubblerat i ansökningar som kommer direkt hit, säger Anna Samuelsson.
Hon är metodstödjare på Familjehuset, där mötet äger rum. I de tidigare skollokalerna ryms i dag samtalsrum, lekmiljöer och plats för gruppverksamhet.
Anna Samuelsson visar material över de verksamheter som erbjuds. Antalet behandlare har utökats till 14, alla utbildade i att leda grupper.
Vikten av att känna igen sig
En av grupperna är Trygghetscirkeln, riktad till föräldrar med barn i upp till åtta års ålder. Den har funnits i flera år men drivs nu i samarbete med familjecentralen. Fokus ligger på att stärka föräldrars förmåga att förstå och möta sina barns behov.
– Föräldrarna får komma hit och dela sina erfarenheter och träffa andra föräldrar som har liknande situationer. Att få känna igen sig kan vara gott. Man har det tufft hemma ibland och inte känna sig ensam i det, säger Anna Samuelsson.
De övriga två grupperna är nya sedan den nya socialtjänstlagen trädde i kraft och kliver upp i åldrarna.
– Föräldrar får stöd att utveckla samspelet med barnen. Man har mycket fokus på att se det positiva, säger Anna Samuelsson om gruppen Komet som möter föräldrar med barn mellan 3-11 år.
Ledarskap för tonårsföräldrar
För tonårsföräldrar finns ledarskapsträning, med liknande inriktning.
– Ibland hamnar man i den här onda cirkeln i att kommunicera på vissa sätt. Man kan behöva lite hjälp att prata om svåra saker på ett annat sätt. Hur kan man prata om att man är orolig för sin tonåring?
– Det är väldigt lärorikt och stärkande. Att det går att göra fel som förälder just för att det går att reparera och komma vidare, inflikar Helena Lööf, arbetsledare i mottagningsgruppen för barn och unga i Partille.
Grupper för barn
Parallellt finns grupper för barn i åldern 8 till 12 år med utåtagerande beteende. Fokus ligger bland annat på känsloreglering.
– Om man har lite svårt med känsloreglering och förstå sina egna känslosignaler. Främst ilska. Då får man träna det.
En av grupperna heter Lina och Linus och fokuserar på de barn som lever i en familj där det exempelvis finns psykisk ohälsa eller beroendeproblematik
– Då kan den få komma hit och få träffa andra barn som har varit med om samma sak. Fokus är att lyfta skuld och skam och stärka självkänsla, säger metodstödjaren.
Att vara lättillgänglig
Det senaste året har socialtjänsten jobbat med att göra grupperna på Familjehuset mer tillgängliga.
– Man kan göra en ansökan via e-tjänst på hemsidan om att komma hit. Man tar kontakten själv. Det behöver inte gå genom en orosanmälan, säger Anna Samuelsson.
Till skillnad från tidigare har den nya lagen inneburit att socialtjänsten kan erbjuda insatser utan behovsprövning.
– Vi behöver inte utreda. Vi ska inte utreda mer än nödvändigt alls. Det är det som är skiftningen i den nya lagen. Tidigare har vi varit ganska begränsade i vad vi kan ge för insatser utan behovsprövning som det heter innan en utredning.
Hur ska man veta om man behöver de här stödgrupperna?
– Alla kan ta kontakt med oss, säger Helena Lööf.
Hon beskriver mottagningsgruppens rådgivningsfunktion, dit både yrkesverksamma och privatpersoner kan vända sig.
– I samtal med kommuninvånaren har vi möjlighet att hjälpa hen till rätt stöd, hänvisa vidare eller så känner sig föräldern nöjd redan efter ett rådgivande samtal.
– Vi vill hjälpa till så att de ska hamna rätt. Det är inte deras ansvar utan vårt, inflikar Anna Samuelsson.
Oro för anmälan
Samtidigt är socialtjänstens myndighetsroll en del av arbetet. Vid oro för ett barn finns en skyldighet att agera, även inom gruppverksamheten.
– Då pratar vi alltid med familjen. Vi gör det inte utan att berätta att vi kommer göra det. Men då har man oftast träffats några gånger och pratat om vad som är problematiken, säger Anna Samuelsson.
För dem som har en rädsla för en orosanmälan och inte vågar söka sig till er. Vad vill ni säga till dem?
– Vi kan inte komma ifrån att vi har även den myndighetsutövande delen och att vi är barns yttersta skydd. Men vi jobbar vårt yttersta för att undvika placering i alla lägen, svarar Linda Dalenius.
– Och placerar väldigt sällan, inflikar Helena Lööf.
– Ja, vi jobbar med andra typer av insatser. Vår ambition är alltid att möjliggöra att barnet har tillräckligt skydd hemma, fortsätter Linda Dalenius.
Helena Lööf berättar att hon ser många familjer som fått en orosanmälan och kommer till socialkontoret med bekymrad uppsyn.
– Man ser det i kroppsspråket. Jag vet också att det sker så många goda möten bara genom en orosanmälan som gör att man kan se att många går upprättade därifrån.
Arbetsledaren berättar att en utredning många gånger innebär att socialsekreteraren får en möjlighet att stötta familjer att koordinera olika delar runt skola och hem för att stötta familjen.
– Med all respekt för dem som faktiskt har den rädslan, men de goda berättelserna är så många.
