Partilles förste skogsförvaltare Per Fridén om den nya skogsbruksplanen

Per Fridén kommer gående med två trälådor under armen.

– Vet du vad det här är? Fladdermusholkar, säger han, och pekar på en solbelyst stam längre ner.

– Vi har fått in rapporter om att de rör sig här i området kring Kåsjön. De här har snickrats ihop nere på Kniven och nu ska de sättas upp. Sen får vi se, säger han.

– Vi har ett ansvar när vi brukar skogen och det är brist på boplatser. Vi gör vad vi kan.

Få biologiska värden i planterad gran

Ur ryggsäcken plockar han en yxa och stövlar ner genom buskaget. Med baksidan av yxhuvudet slår han sedan upp den första holken i resterna av en trädstam. Rötterna sitter kvar i marken, men kronan är borta. Grannträdet mittemot gick ett något hårdare öde till mötes där allt som återstår är en tavla av årsringar.

– Här var ett område med gran och den granskogen var mogen att ta ner. Planterad gran håller ganska få biologiska värden. Planen är att släppa fram mer ek och andra lövträd så att vi får fler värden helt enkelt, förklarar Per.

För ett tag sedan sattes skyltar upp i området som förvarnade allmänheten om ”kommande skogsbruksåtgärder” – och fler ska det bli.

Under en lång tid saknade Partille både skogspolicy, skogsbruksplan – och skogsförvaltare, men sedan i år har kommunen skaffat sig alla tre.

”Skogen klarar sig – men vi vill något med den”

Per Fridén är Partilles första skogsförvaltare. Uppdraget: Att få helheten att hålla för både arter och människor.

– En skogsförvaltare har hand om kommunens skog. Det är jag som ser till att den mår bra och bestämmer ungefär vad som händer, säger han.

Att Partille saknat någon som honom själv under lång tid är däremot inget som orsakat någon större skada. Per Fridén väljer en nykter utgångspunkt.

– Skog har inget behov av oss människor. Den klarar sig ändå. Men vi vill olika saker med skogen.

Det nya, säger han, är att kommunen nu har en tydligare policy som beskriver vad man vill göra med skogen, och en skogsbruksplan som berättar hur. Allt efter noggrann inventering av skogarna med hjälp av både platsbesök och flygfoton.

Den innebär mer hänsyn till friluftsvärden i tätortsnära bestånd, mer variation och mer lövinslag. Samtidigt vägs ekonomi, natur och rekreation mot varandra, skogsbestånd för skogsbestånd.

Per Fridén beskriver skiftet så här:

– Vi går mer mot ökad kontinuitet och når det genom att använda mer hyggesfria metoder.

Inför byggstarten – gallring redan nu

Och redan nu har han skridit till verket. Längst in på Gökegårdsvägen, nedanför alla nybyggen, ligger tjocka trädstammar uppradade. Gran, men också ek har gallrats ut. Några träd har också skadats med syftet att de ska dö – långsamt.

– Vi går med avsikt in och skadar en del träd för att efterlikna naturliga processer. Det kan se märkligt ut om man inte vet det från början.

Ner genom skogen kan man se spår efter den tunga skogsmaskinen, men också flera små skyltar som sitter kilade i marken med texten: ”Tomt till salu”.

Att träden tas ner redan nu visar sig också bero på just det.

– När de börjar bygga är det svårt att få ut virket. Därför passar man på innan husen står där, förklarar Per Fridén samtidigt som han pekar ner mot de breda hjulspåren.

De kan tyckas stora och djupa i terrängen, men maskinens intrång visar sig ha gjorts med stor eftertänksamhet.

– Stigarna är kvar även efter att vi kört. De gånger vi behöver korsa en stig lägger vi ut rejäla balkar så att stigen inte ska ta skada. Vi undviker våtare partier och lägger ut ris för att skona jorden, säger Per Fridén och förklarar att Kåsjöområdet har flera olika så kallade målklasser som beskriver hur skogen i området ska tas om hand och brukas.

Vänder sig mot ordet ”skogsskövling”

Oavsett målklass väger de sociala värdena i skogen tungt. Därför är skyltar om åtgärderna, dialog med berörda i området och fortsatt framkomlighet en viktig del av paketet.

– Inför bostadsnära åtgärder informerar vi i god tid och bjuder in berörda – som jaktlaget och Naturskyddsföreningen – att komma ut och titta och lämna inspel. Som kommuninvånare börjar man i politiken, men man kan också höra av sig direkt.

I Partilles nya skogsplan är skogen indelad i flera andra typer av målklasser.

Kritiska röster hade kanske velat kalla insatsen vid Kåsjön för en skogsskövling, men det är ett ord som Per Fridén vänder sig mot.

– Vi skövlar inte, vi bedriver skogsvård – från manuella insatser upp till maskinell gallring och hyggesfria metoder, ibland även mindre slutavverkningar.

Vad händer med virket som nu ligger längs vägen?

– Det blir timmer, massaved eller brännved – beroende på trädens kvalitet. Och allt värde vi plockar ut använder vi till ny skogsvård. Det går tillbaka till Partilleborna på det sättet.

Sara Höglund

sara.hoglund@stampen.com

Följ