När läraren Linnea Lönqvist på Vallhamraskolan i Sävedalen öppnade mejlet från stiftelsen bakom lärarpriset Guldäpplet trodde hon först att någon skojade med henne.
– Jag var här på jobbet. Jag trodde faktiskt att det var lite på skoj först. Så jag anklagade en kollega för att skoja med mig. Men han var oskyldig. Jag blev jätteglad, klart överraskad, säger hon och skrattar.
Nomineringen till det prestigefyllda lärarpriset kommer efter flera års arbete med att utveckla undervisningen på lågstadiet med digitala verktyg, programmering – och nu även artificiell intelligens, AI.
– Jag tror att de syftar på att jag har jobbat med AI på lågstadiet. Det är ju något som ingår i vårt jobb. Vi ska utbilda eleverna i hur man är en demokratisk medborgare, men också vilken digital kompetens de behöver, och då tycker jag att det ingår även AI i det arbetet, säger Linnea Lönqvist.
Lär barnen tänka kritiskt
I hennes klassrum får de yngsta eleverna bekanta sig med något som för många vuxna fortfarande känns nytt och lite skrämmande.
– Vi pratar om till exempel vad det är för någonting på ett så enkelt sätt som möjligt, att försöka förstå vad som ligger bakom det och hur det har kommit till. Det är ju svårt för vuxna också. Men man får försöka ta det på en enkel nivå, säger hon.
Tillsammans testar eleverna olika AI-chattjänster och jämför svaren de får. Ett bra exempel enligt Linnea är det tillfälle då de undersökte vad AI hittade när de sökte på lärarens eget namn.
– De fick fram till exempel att ”Linnea Lönqvist är en turkisk fotbollsspelare som har gjort succé i den turkiska fotbollsligan”, för AI kan ju ibland plocka in fakta som inte stämmer. Det blir ju en väldigt tydlig övning för dem att få syn på att det här är ju inte sant det som står.
För du är helt säker på att du inte spelat fotboll i Turkiet?
– Nej det har jag inte, svarar hon och skrattar.
”Lite läskigt att kasta sig ut”
Även om många kollegor är positiva finns också en viss försiktighet inför det nya.
– Man kanske inte känner sig helt trygg i AI själv och vad det är för någonting och hur man ska använda det. Och då känns det lite nervöst att jobba med det i klassrummet. Så kan jag också känna ibland, det är ju lite läskigt att kasta sig ut med något nytt, säger hon.
Själv valde hon ändå att gå i bräschen.
– Jag kände nog att jag måste. Det är ju ändå något som jag tycker är viktigt och som vi behöver göra. Det står också i vår läroplan att vi ska göra det. Då får man göra det.
AI som stöd – inte hot
I undervisningen använder hon inte bara AI som diskussionsämne för källkritik utan även som ett kreativt verktyg. Eleverna har bland annat fått skapa bilder med hjälp av AI för att inspireras till skrivande.
– Vi har gjort jätteroliga uppgifter där vi till exempel har skapat bilder med hjälp av AI när man kan använda det som en motivation till att skriva berättelser och förstå hur du måste beskriva med adjektiv för att få fram en fin bild. Så det finns ju jätteroliga saker vi kan göra med AI också, säger hon.
Samtidigt är det viktigt att elevernas säkerhet alltid kommer först.
– Det är viktigt att man tänker på elevernas säkerhet och med tanke på GDPR att de inte avslöjar någonting kring sina namn eller sin ålder. Eller någonting som kan göra att deras personliga integritet kränks, säger hon.
Driver digital utveckling i kommunen
Förutom sitt arbete som lågstadielärare är Linnea Lönqvist även förstelärare och så kallad IKT-pedagog på Vallhamraskolan.
– Det finns ju ett nätverk i kommunen för IKT-pedagoger som ska leda informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och sen ta vidare det till kollegiet. Så då är jag en sån pedagog på Vallhamraskolan, förklarar hon.
Hon beskriver uppdraget som ett sätt att ligga i framkant och sprida nya idéer till kollegor.
– Det handlar om att omvärldsanalysera, vara ansvarig för att ligga lite i framkant när det gäller digitala läromedel och verktyg som vi kan använda i skolan. Det kan handla om att söka upp olika tjänster och sprida till kollegorna.
Partille kommun ligger enligt henne själv långt fram när det gäller AI i skolan.
– Det finns till exempel att man kan få gå grundkurser i AI som lärare genom kommunen och det finns en egen Partille-AI-tjänst som man kan använda. Så jag tror att Partille ligger ganska långt fram.
Ser lärarrollen förändras
Linnea började sin bana som vikarie på en förskola i Partille, sedan som lärarvikarie, innan hon valde att utbilda sig. Nu har hon arbetat på Vallhamraskolan i närmare åtta år. Hon beskriver läraryrket som både utvecklande och roligt – men också i förändring.
– Det känns ju som att AI har så mycket kunskap så läraren som kunskapsförmedlare kanske kommer bli överflödig så småningom, det vet jag inte. Kanske kan vi få en annan roll, en mer coachande roll. Men vi får se, framtiden får utvisa, säger hon.
Någon oro över att AI ska ta över jobbet har hon dock inte.
– Nej, kanske inte de närmsta åren i alla fall. Men vi får väl se i framtiden.
Och om det blir hon som kammar hem årets Guldäpple?
– Det är klart att det hade varit kul att vinna. Men vi får se, säger Linnea Lönqvist med ett leende.
Lärarpriset Guldäpplet
Guldäpplet delas ut årligen till lärare som utvecklar undervisningen med digitala verktyg. Bakom priset står Stiftelsen Yngve Lindbergs Minne i samarbete med SKR, UHR/eTwinning, Advania, ILT Education och Binogi.
Tre finalister väljs ut bland de nominerade och vinnaren utses den 12 november vid Guldäpplets dag i Sveriges riksdag.
