Den nya lagen är menad att ge ett utökat skydd för offentliganställda och ska motverka trakasserier, våld och hot. Lagen innefattar bland annat poliser och socialsekreterare, men även lärare.
Straffet för brottet, som går under namnet förolämpning av tjänsteman, spänner från böter till upp till sex månaders fängelse.
Lagens utformning kritiseras
När det gäller lärare så har lagen väckt en del kritik. Anna Olskog, som är förbundsordförande i fackförbundet Sveriges lärare, anser att lagen är luddig.
– Att lärare enbart omfattas av skyddet när vi utför myndighetsutövning skapar en osäkerhet och otydlighet. Det blir en svår gränsdragning som gör lagen luddig. Vi hade velat se att lagstiftarna hade lagt till att lagen skulle omfatta alla samhällsnyttiga funktioner, däribland utbildningsväsendet, har hon tidigare sagt i facktidningen Vi Lärare.
Föräldrar uttrycker sig olämpligt
Att lagen enbart är applicerbar vid myndighetsutövning innebär bland annat att det är olagligt att kränka lärare i samband med betygssättning men inte om det sker på måfå i korridoren. Andra exempel på där läraren agerar i egenskap av myndighetsperson är åtgärder som tas för att upprätthålla studiero eller i samband med orosanmälningar.
Lagen gäller inte bara barn, utan också vårdnadshavare som uttrycker sig olämpligt mot lärare, till exempel i samband med att deras barns betyg sätts. Det sistnämnda exemplet är enligt Sveriges lärare ett växande problem.
Skolchefen i Partille positiv till nya lagstiftningen
Charlotte Kaleb, chef för utbildningsförvaltningen i Partille kommun, är positiv till den nya lagen.
– Jag tänker att den är bra. Den förstärker ju tjänstemännens skydd när man är i tjänst, om man utsätts för verbala kränkningssituationer. Förhoppningsvis tänker jag att personal kommer känna sig tryggare i sin arbetsmiljö.
Före sommaren har alla rektorer och enhetschefer inom utbildningsförvaltningen informerats om att den här nya lagen träder i kraft, berättar Kaleb.
– Sedan under hösten kommer vår juridiska handläggare, som är den som stöttar våra rektorer och chefer när det kommer nya lagar och riktlinjer, vara ute och träffa samtliga enheter. Rektorerna kommer själva att få avgöra om de vill ha stöd eller om de vill göra arbetet själva.
Inte utnyttjat lagen ännu
De har ännu inte haft anledning att anmäla någon enligt den nya brottsrubriceringen, berättar hon.
– Nej inte hittills som vi känner till centralt.
Upplever du att den här lagstiftningen behövs mer nu än tidigare, att det blivit ett vanligare problem med kränkningar?
– Jag tänker att man alltid ser positivt på att vår personal blir stärkta i sin yrkesroll och har en bra arbetsmiljö. Därför ser jag positivt på att den kommer. Men jag skulle inte säga att jag tycker att det har ökat markant.
Hur tänker ni kring om lagen ska appliceras på samma sätt för alla elever? Även elever med svårigheter?
– Jag tänker att så som med all lagstiftning, i en juridisk hänsyn, är alla lika inför lagen. Men vid en eventuell förolämpningssituation får utredningen visa om personal och skola ska gå vidare med en polisanmälan.
Har ni bestämt en rutin på hur ni ska gå till väga om en sådan här anmälning kommer in?
– Vi har ju redan idag rutiner för kränkningar. Samma rutiner kommer att användas, och sedan finns då möjligheten nu att i så fall göra en polisanmälan. Annars kommer vi inte att förändra någonting, säger Charlotte Kaleb.
