Det finns en kardinalregel gällande utrikespolitik som för kommunpolitiker kan vara rätt bekvämt. Utrikespolitik hanteras av regeringen och regeringen allena.
Det är av den anledningen som lokalpolitiker i Blekinge fick svetten att lacka på den dåvarande S-regeringen 2017. När Karlshamns kommun tillät det ryska gasledningsprojektet Nord Stream 2 att lagra rör blev det upprörda känslor. En stor inkomstkälla för hamnen och lokala företag, givetvis – ett stort säkerhetspolitiskt hot för riket, sade kritiker inte minst på högersidan.
När Partille Tidning granskat hur beredskapen ser ut i Partille kommun har vi kunnat visa på att omvärldens utveckling inte riktigt gjort sig påmind inom kommunen.
Utrikesminister Margot Wallström (S) och försvarsminister Peter Hulqvist (S) höll möte med kommunledningen i Karlshamn men fick ge sig. Det kommunala självbestämmandet smällde högre än säkerhetspolitiska dimensioner.
Utrikespolitik är som bekant även handelspolitik och ytterst välfärd. Så även i Karlshamn.
När Partille Tidning granskat hur beredskapen ser ut i Partille kommun har vi kunnat visa på att omvärldens utveckling inte riktigt gjort sig påmind inom kommunen. Först nu görs det en genomgång av krigsplaceringar för kommunanställda – och för äldreomsorgen finns det inte mycket till planer om det skulle knipa.
Vård och omsorgsnämndens ordförande Mattias Olsson Ruppel (M) tillstår att det idag inte finns någon beredskapsplan i händelse av krig i Sverige eller på Västkusten.
– Inget finns klart i dag, inte utifrån en krigssituation. Bara för några år sen funderade vi inte över detta, utan på kort tid har vi behövt rusta oss för nya hot, både terror och väpnade konflikter. Naturligtvis behöver vi komma i gång med detta.
Mattias Olsson Ruppel säger inte något som inte de allra, allra flesta kommunpolitiker säkerligen skulle skriva under på – vilket i sig är avslöjande.
Det har knappast saknats anledning att förbereda sig för bistra tider. I slutet av februari 2014 invaderade Ryssland Krimhalvön, i strid mot internationella konventioner och folkrätten. Året innan hade Vladimir Putin mobiliserat 70 000 män för den stora, offensiva krigsövningen Zapad B.
Två år senare, 2016, avslöjades det att ryska bombplan och jaktflyg övat ett kärnvapenanfall vid Gotska sandön i mars 2013 – en händelse som kom att bli känd som ryska påsken. Troliga mål var FRA:s anläggning på Lovön och flygbasen Hagshult i Småland, enligt Dagens Nyheter.
Signalerna har varit tydliga för de flesta – inte minst tack vare den nyhetsrapportering och granskning som publicerats de tio senaste åren. Det har funnits all anledning för förtroendevalda på alla nivåer att förbereda sig för det värsta.
Och ja, kostnadsbiten för beredskap är en naturlig följd av konstaterandet och erkännandet av risken som Rysslands agerande och utveckling vittnat om det senaste årtiondet.
Det finns bara en sak som kostar mer än beredskap – det är att inte ha någon beredskap om det väl skulle behövas. Även i Partille.
LÄS MER:Finns inga skyddsrum – så tycker Öjersjöborna
LÄS MER:Krigsgeneralen: Han förbereder Partille för krig
LÄS MER:Partilles äldreomsorg saknar krigsberedskap – trots ökat hot
LÄS MER:Rekordmånga kallas till mönstring från Partille
LÄS MER:Cyberattacker ökar i Sverige – Partille kommun ser över hur kärnverksamheten ska säkras
