Efter att kommunfullmäktige våren 2024 beslutade att Partillebo ska minska antalet hyreslägenheter från cirka 4 100 till 3 700 inleddes en ombildningsprocess.
Vad är en ombildning?
En ombildning innebär att hyresrätter omvandlas till bostadsrätter genom att de boende bildar en bostadsrättsförening som köper fastigheten av fastighetsägaren.
Beslut om ombildning kräver att minst två tredjedelar av hyresgästerna röstar ja. Processen regleras av bostadsrättslagen och hyreslagen.
I kölvattnet av beslutet har två läger bildats bland de boende i Oxled: Ja-sägarna och nej-sägarna. Partille Tidning har tidigare pratat med Oxledsbor som inte vill ombilda. De känner att trycket från dem som vill ombilda är stort och att de utövar påtryckningar om att gå vidare med ombildningen mot nej-sägarnas vilja.
Bland annat uppger nej-sägarna att de fortsätter få brev om ombildningen och erbjudanden om att byta lägenhet till andra inom Partillebos bestånd, trots att de menar att de redan tackat nej.
– Nu har det blivit ett nej. Och de accepterar inte det, sade en Oxledsbo till Partille Tidning då.

Men de som är för ombildningen tror snarare att de som röstar nej gör det på grund av att de inte fått all information.
– Det är svårt att rösta om man inte vet alla de här grejerna, säger Magnus Ryttinger, ordförande i nystartade bostadsrättsföreningen Oxledspärlan.

Ser fördelar med ombildningen
Ja-sägarna som idag har tagit kontakt med Partille Tidning ser å sin sida många uppenbara fördelar med ombildningen.
För Ann Wintersjö innebär exempelvis möjligheten att köpa sin egen bostad som ett sätt att skapa större trygghet.
– Om man tänker längre just för min egen del så kanske det kan bli ett litet arv till mina barn. Jag är så otroligt tacksam för den här chansen. Herregud, jag har bott hos Partillebo sedan 1988, säger hon.
Dan Lundström inflikar:
– Det är ett gyllene tillfälle. Vi fick ett ganska bra pris för lägenheterna och man betalar ingen kontantinsats. Detta är en möjlighet som jag aldrig tror kommer igen. För mig i alla fall.

Förtroende för ny förening
När ombildningsprocessen inleddes beslutade Magnus Ryttinger, numera ordförande i föreningen, för att sondera terrängen kring intresset för att sitta med i en styrelse, och fick god respons.
Bostadsrättsföreningen Oxledspärlan bildades.
– Jäklar, jag visste inte alls vad en bostadsrättsförening gjorde, hur man bildar den och så. Det tog lite tid.
Han tycker dock, trots att han är för en ombildning, att Partillebo har varit en bra hyresvärd – och att just det kan vara en del i ”problemet”.
– Det kanske är fel att se det som ett problem, men hade Partillebo inte varit en så bra hyresvärd så kanske det hade varit lättare för oss att få med oss fler.
Hur har ni gjort för att bygga förtroende hos de boende i Oxled som ny förening?
– Jag skulle inte heller sätta nya aktier i en nybildad styrelse jämfört med Partillebo, säger han och syftar på att förtroendet för en ny förening naturligtvis är lägre.
Samtidigt påtalar han att Oxledspärlan kommer ta hjälp av en extern aktör för hjälp med fastighetsförvaltningen, och ger HSB som exempel. Även om det inte tagits beslut om i dagsläget.
Hur informerar ni om ombildningsprocessen?
– Det är ganska komplext, säger Magnus Ryttinger och tar ekonomin runt en ombildning som exempel.
Kan hyra av nya föreningen
För dem som inte är emot en ombildning, men som av olika anledningar inte vill, eller kan, vara med och köpa in sig i föreningen, så finns även möjligheten att i stället fortsätta bo i sin lägenhet – men med den nya föreningen som hyresvärd.
Men att ombildningen ens kommer bli möjlig att genomföra, om många väljer den lösningen, har Magnus Ryttinger svårt att se.
– Det finns nog ingen bank i världen som säger ja om vi inte ens är 50 procent.

Ajournering av köpstämman
Den 11 november hölls en köpstämma för att rösta om ombildningen. 26 personer var inte representerade, vilket räknas som ett nej – och det blev också resultatet av omröstningen. Men i stället för att låta det gå till beslut, så valde stämman att ajournera mötet.
– Frågan ställdes om mötet skulle ajourneras och det röstades igenom, säger Magnus Ryttinger.
Men blev det inte bara så för att de flesta som var där var för en ombildning?
– Det är för att se om vi kan få ihop de sista när vi var så nära. Det är därför man pausar.
Så slutade omröstningen under köpstämman den 11 november:
Totalt fanns 136 röstberättigade. Av dem röstade 83 ja och 27 nej.
26 personer var inte representerade, vilket enligt reglerna räknas som nej.
Därmed uppnåddes inte kravet på två tredjedelars majoritet.
De Oxledsbor som Partille Tidning tidigare pratat med menar att anledningen till att de inte dök upp på stämman var för att de hade fått information om att det skulle vara detsamma som att rösta nej.
”Det blir tråkigt”
Med facit i hand anser Magnus Ryttinger trots allt att det var rätt beslut att ajournera mötet. Han berättar bland annat att en person som hade för avsikt att rösta ja, kom för sent till stämman och därför missade omröstningen.
Han berättar även om ett par som efteråt hade kommit och ställt frågor om möjligheten att köpa för att låta barnen ta över i framtiden.
Vad gör ni om det blir nej även vid nästa omröstning?
– Det blir tråkigt. Men blir det inte alla ja-röster som vi vill ha så får vi väl acceptera det, säger Dan Lundström och fortsätter:
– Till dem som tror att vi vill slänga ut dem härifrån så är det inte så. Vi välkomnar alla oavsett om de säger nej eller ja.
Kriterier för ajournering
Carmen Barbero är ombildningskonsult från Bra boende centralt, och företräder styrelsen i Oxledspärlan. Hon deltog under köpstämman som ajournerades den 11 november.
– Det var stämmans önskemål. Det är inte jättevanligt att det sker. Jag har jobbat med det här ganska länge och jag tror att det är den andra ajournerade stämman jag har haft.

Hon bekräftar att hyresgästerna fått information om att utebliven närvaro innebär ett nej i röstningen, men menar att osäkerhet från styrelsen uppstod då det var så många som inte var på plats och att det därför ajournerades.
Det finns dock inga särskilda kriterier för att få ajournera ett möte, mer än en omröstning bland de som är på plats.
Men därefter finns det ett par saker att förhålla sig till när mötet ska återupptas igen.
– Kriterierna är efter ajournering, tidigast fyra veckor och senast åtta veckor efter den ägde rum ska mötet återupptas.
Är det rättvist mot de som röstat nej?
– Nej, det är det kanske inte. Men det funkar på det sättet helt enkelt.
Som ombildningskonsult får Carmen Barbero endast ersättning om ombildningen går igenom. Hon menar dock att det inte är möjligt att påverka en köpstämma åt något håll.
– Mitt uppdrag är naturligtvis från styrelsen som vill det här. Men jag kan inte ajournera mötet. Det är inte vi som har gjort det, säger hon och betonar att beslutet ligger hos stämman.





