Därför vattenbombades inte skogsbranden i Knipeflågsbergens naturreservat

Trots att räddningstjänsten begärde vattenbombning under skogsbranden i Partille sattes inga flygande resurser in. Nu förklarar myndigheten för civilt försvar varför räddningstjänstens begäran avslogs.

ANNONS

Branden i Knipeflågsbergens naturreservat startade vid 17.10-tiden i lördags och spred sig i ett svårtillgängligt område mellan Göteborg och Partille.

Terrängen gjorde släckningsarbetet komplicerat och personalen fick till stor del ta sig fram till fots. Bild: Adam Ihse/TT

Totalt brann omkring 19 hektar skog, motsvarande upp till 27 fotbollsplaner, i den kuperade terrängen kring Västra och Östra Långevattnet.

– Det är backigt och brant och så vidare, sade Bosse Florell på räddningstjänsten i en intervju med Partille Tidning på lördagen.

Räddningstjänsten fick ta sig fram till fots

Terrängen gjorde släckningsarbetet komplicerat och personalen fick till stor del ta sig fram till fots. Redan tidigt begärdes därför hjälp med vattenbombning från luften.

– Vi begärde men fick inget, sade Florell i samband med att deras begäran hade nekats.

ANNONS
Redan tidigt begärdes räddningstjänsten hjälp med vattenbombning från luften. Arkivbild. Bild: Privat

Det fanns även planer på att använda helikoptrar under söndagen.

– Det var på tal men är inte aktuellt längre, sade Johan Eklund på räddningstjänsten då.

Kan inte verka i mörker

Flera läsare har hört av sig till Partille Tidning och undrat varför branden aldrig vattenbombades. Enligt Myndigheten för civilt försvar, som samordnar nationella resurser som exempelvis brandflyg, berodde det på flera avgörande faktorer.

"Helikoptrar och flygplan kan inte verka när det är mörkt utan det behöver vara dagsljus. Flygplanen hade inte kunnat nå området förrän mörkrets inbrott vilket gjorde att förfrågan avslogs." skriver Anna Wennerström, pressansvarig, i ett mejl till PT.

Flera läsare har hört av sig till Partille Tidning och undrat varför branden aldrig vattenbombades. Bild: Adam Ihse/TT

Den första begäran kom vid 19-tiden på lördagen – för sent för att kunna använda resurser från luften.

Dimma stoppade

Dagen därpå stoppades planerna istället av vädret. Dimma gjorde att det inte gick att genomföra insatsen på ett säkert sätt.

"Förutom att bedöma olika aktiveringar och var de behövs så är det också väder och tid på dygnet som avgör om resurserna kan användas på ett säkert sätt, både för piloter och för markpersonalen.", skriver Anna Wennerström i samma mejl.

Läs mer
ANNONS