Under de senaste åren har vi mötts av statistik, undersökningar och utredningar som visar på att läskunnigheten och läsförståelsen försämras alltmer hos våra skolelever. Skolelever läser mindre, och får som en följd av detta en sämre läsförståelse och läslust. I samband med detta har det under de senaste åren gjorts flera utredningar om skolbibliotekens roll, däribland den statliga utredningen ”SOU 2021:3 Skolbibliotek för bildning och utbildning”.
I utredningen lyfts vikten av utbildade skolbibliotekarier högt. En slutsats som går att dra av utredningen är att skolbibliotek bemannade av kompetenta utbildade skolbibliotekarier är vägen till framgång vad gäller läskunnighet och ökad läslust hos våra unga. En satsning på bemannade skolbibliotek är något som både Socialdemokraterna i Partille och nuvarande regering vill genomföra, men som borgerlig allians i Partille motsätter sig.
Orimliga förväntningar på de svensklärare som får ta ansvar för skolbiblioteken.
Ur den biblioteksplan som vi har antagit i Partille under kommunfullmäktiges senaste sammanträde kan man utläsa vikten av ett tillgängligt skolbibliotek som främjar läslust och lärande. Man kan också utläsa att det med bibliotekspedagog avses en pedagog som av rektor tilldelats ansvaret för att driva och utveckla skolbiblioteksverksamheten. I dagsläget är två av dem utbildade bibliotekarier, och i övrigt är det svensklärare som får ta sig an uppdraget. Inga mål eller satsningar kring utbildade bibliotekarier finns att hitta i planen, mer än att det är upp till rektorerna att fördela ansvaret för skolbiblioteken.
I Partille har vi drygt 6 000 elever som går i grundskolan, och två anställda skolbibliotekarier. Rekommendationen ligger på en bibliotekarie per 300 elever – vilket visar kommunens stora behov på fler bibliotekarier, som inte tas hänsyn till över huvud taget i biblioteksplanen. Detta innebär att stort ansvar och orimliga förväntningar på de svensklärare som får ta ansvar för skolbiblioteken.
Ett skolbibliotek ska vara en levande plats med rum för såväl lärande som det sociala, inte ett bortglömt rum med några enstaka bokhyllor.
En svensklärare ska kunna ägna sin arbetstid åt de arbetsuppgifter som tillkommer just läraryrket. Lärare måste få vara lärare och få arbeta med vad just dem gör bäst, precis som bibliotekarier. Trots svensklärarnas stora intresse och engagemang för läsandet är det svårt att mäkta med det jobb som behöver göras med skolbiblioteken, som ju handlar om mer än att låna ut böcker till elever. Det är ett jobb som innefattar ett starkt samarbete med lärarlaget, ett arbete kring hur skolbiblioteken kan utvecklas och anpassas och hur läslusten kan motiveras.
Risken med att lägga över dessa arbetsuppgifter på överbelastade svensklärare är att skolbiblioteken fortsatt hamnar i skymundan och inte kan arbetas med i den mån som krävs. Ett skolbibliotek ska vara en levande plats med rum för såväl lärande som det sociala, inte ett bortglömt rum med några enstaka bokhyllor. För det måste vi också ge skolorna rätta förutsättningar att kunna utveckla skolbiblioteken, hur ska vi annars förvänta oss att det ska bli någon skillnad?
Det är lätt att lägga över ansvaret för skolbiblioteken på rektorerna, precis som vi gör i kommunens biblioteksplan. De vet ju hur deras skolverksamhet ser ut, vad de har för kompetenser och resurser, och hur deras skolbibliotek kan bemannas och hanteras. Det är lätt att strunta i det faktum att många rektorer sliter med att hålla ihop budgeten, och att prioritera skolbibliotek och bibliotekarier är det första som väljs bort när mer basala ting såsom skolböcker, stödpersonal och lärare måste prioriteras. Vi ska inte se förbi när rektorer tvingas välja bort skolbibliotek – vi behöver göra de satsningar som krävs för att ge rektorer och skolor rätt förutsättningar att faktiskt kunna satsa.
Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna håller inte med oss. Men det gör deras regering, som i sin budget presenterar en stor satsning på bemannade skolbibliotek. Regeringen har förstått att välutrustade skolbibliotek och kunniga skolbibliotekarier spelar en viktig roll för att främja både läslust och läsförmåga. Trots detta är det ingen satsning borgerlig allians i Partille vill göra, och biblioteksplanen lämnar mycket att önska vad gäller faktiska mål och satsningar vad gäller skolbiblioteken.
Per-Axel Persson (S)
Ledamot i utbildningsnämnden i Partille
Viktor Orlic (S)
Ersättare i utbildningsnämnden i Partille
Katarina Bosetti Kristoffersson (S)
Ledamot i utbildningsnämnden i Partille
Parmida Mashhadi Farahani (S)
Ledamot i utbildningsnämnden i Partille
Fotnot. Denna insändare har fått en replik från M, L, KD och SD och går att läsa här.
LÄS MER:Skolorna i Partille är bra på att skapa läslust och läskunnighet
LÄS MER:Biblioteket firade Jon Fosse med cider: ”Känd men inte så läst”
LÄS MER:Kyrka hyrde ut och hade barn i brandfarlig lokal: ”Inte bra”
LÄS MER:Kris bland Poppels ölbryggare: ”Rör inte våra skägg!”