Ålen och laxen har vandrat upp till Säveån och Jonsereds strömmar i flera tusentals år. Människorna har levt sida vid sida med Säveån, nyttjat dess resurser utan att det orsakat några stora obalanser för dess unika ekosystem. Säveån är klassad som riksintresse för naturvård och Säveån genom Jonsered omfattas även av ett naturreservat och natura-2000 områden.
I samband med industrialiseringen för över 150 år sedan började Säveåns fiskar att påverkas mycket negativt. Det berodde på att människan ville nyttja vattenkraften och anlade dammar och kraftverk. Detta var ett dråpslag för ålarnas och laxarnas möjligheter att vandra längst med hela Säveån från havet.
Kraftverket i Jonsered uppfördes år 1903 och har sedan dess verksamhet haft en negativ inverkan på den biologiska mångfalden i ån. Under modernare tid byggdes det en laxtrappa förbi kraftverket samt jämte dämmet uppe vid Aspens mynning ut i Säveån. Dessa lösningar har varit relativt bra för Säveåns ål- och laxbestånd, men långt ifrån perfekta. Beståndet minskade kraftigt, ån påverkades av flottning och rensades på sten och grus som är viktigt för fiskarnas uppväxtområden, etcetera. Människan negativa inverkan var ett faktum!
På 1970- och 80-talet började nya krafter engagera sig för Säveåns ål- och laxbestånd. Organisationen Sportfiskarna och lokala ideella föreningar, däribland Säfveåns flugfiskesällskap och Partille sportfiskeklubb, började verka för att Säveåns bestånd skulle skyddas och få bättre möjligheter till en positiv framtid. De ideella sportfiskeintressena ville bedriva ett hållbart sportfiske i Säveån.
Vi från Säfveåns flugfiskesällskap, tillsammans med biologer och andra experter, bedömer att kunskapen om Säveån måste nå fram till en bredare allmänhet, samt till våra beslutsfattare och till ägarna av kraftverket i Jonsered.
Vi har under flera års tid iakttagit och studerat hur inte bara ålar, utan också stora laxar, dör vid kraftverket. Detta då de inte hittar ut till laxtrappan. Fiskvägen fungerar inte ändamålsenligt, den behöver moderniseras. I vart fall finns det akuta behov; vi måste se till att minska antal ålar och laxar som slaktas framför turbinernas galler när de inte hittar ut till trappan. Det är en sorglig syn för oss ideella krafter som vill verka för en biologisk mångfald i Jonsered.
Det finns tekniska lösningar för hur man kan installera skyddsgaller, rännor ut till laxtrappan så att fler fiskar överlever. Det är en skam för Säveån att detta inte prioriterats tidigare, trots att ideella krafter upplyst om frågorna redan för många år sedan.
Den senaste tidens tragiska händelser vid Jonsereds kraftverk uppmärksammades av oss tillsynsmän vid Säveån redan för några veckor sedan. Vi larmade tekniker som ansvarar för laxtrappan om att det var för lite vatten i fiskvägen. En av teknikerna gjorde så gott han kunde med att justera luckan som ökar flödet till trappan, men utan framgång. Det kan ha berott på ovanligt höga flöden i kraftverkskanalen. En utredning måste genomföras så att vi får en klar bild över vad som hänt. Och varför det hänt vid upprepade tillfällen förr.
Vi från Säveåns flugfiskesällskap har arbetat ideellt för Säveån sedan 1980-talets början. Vi har anordnat föredrag, auktioner och samlat in pengar för fiskevården i Säveån. Det är nu hög tid att politiker, beslutsfattare och ägarna av kraftverket, Partille energi, börjar agera!
Först behöver vi få en utredning av varför katastrofen ägt rum. Sedan behöver vi sätta oss ner tillsammans med olika experter för att diskutera lösningar för ålarna och Säveålaxen. Partille Energi är varmt välkomna, bolaget delar det yttersta ansvaret i denna fråga. Det är av yttersta vikt att Partille Energi visar välvilja i dessa frågor och vill arbeta för en förbättring.
Vi befinner oss i elfte timmen. Ålarna och laxarna kan inte vänta mer!
Janne Hanhela
Ordförande i Säfveåns flugfiskesällskap och tillsynsman i Säveån
LÄS MER:Efter fem år – då öppnar Jonseredsvägen för trafik
LÄS MER:Ålar fastnar och dör vid Jonsereds kraftverk: ”Ren utrotning”
LÄS MER:Åldöden i Jonsered är onödig