Efter missräkningen i den första finalen hade Sävehof varvat igång. På bortaplan avgjorde man final två redan i den första halvleken. Frågan är sedan vad som hände de sista 30 minuterna.
Var Skuru så mycket bättre där och då, eller sparade gulsvart på krutet till final tre?
En indikation fick man redan i måndagsmatchens första anfall. Efter en räddning av Sofie Börjesson bollade Jamina Roberts kvickt till Laura Jensen. Jensen gick på genombrott, hittade Trine Mortensen på vänsterkanten, och blixtrande snabbt hade Sävehof satt tonen.
Sävehof hade lagt i högsta växel, och fortsatte att gasa. Må så vara att Skuru var nästintill lika hungrigt ut. Det doftade målkalas lång väg.
Den initiala målkavalkaden kom förvisso av sig, men det påverkade mest Skuru. Sävehof drog ifrån till 9–5 , och hade länge en ny superhalvlek i görningen.
Det blev aldrig ett niomålsövertag, som senast, men visst var det ett rejält Sävehofövertag. Börjesson stod allt som oftast rätt i målet, medan Josephine Nordström hade det jobbigt i motsatt ände av planen. Men gulsvart gjorde ett par individuella misstag, samtidigt som Elin Hansson fick igång sitt kantskytte. Det räddade dramatiken i den första halvleken, och såg till att 9–5 blev 14–13 med 25 spelade minuter.
Sprang ifrån i början på andra
Partillelaget tappade sitt momentum, och var ett räddat friläge från att vara ikappsprunget. Skuru fick ännu en chans att kvittera, innan Roberts bestämde sig för att det fick räcka. Med ett skott över hela planen mot öppet mål gav hon Sävehof ett nytt tvåmålsövertag. I nästa anfall drygade Anne Tolstrup-Petersen ut det till tre, vilket var antalet mål som skiljde lagen åt i halvtid. 17–14.
– Jag tycker det är en bra första halvlek, det känns som vi får fart på spelet och får många kontringar. Jag tycker det är en bra match och jag tycker även att Skuru gör det väldigt bra, sammanfattar kapten Thea Blomst i C More i halvtid.
Men helt nöjd var hon inte för det.
– Jag tycker vi blir väldigt platta och det gör att vi blir lite passiva. Vi får ta mer initiativ och smälla på lite, säger hon vidare.
Även från läktarplats ville sportchef Emil Berggren se laget smälla mer. Det gjorde han tydligt med sitt gestikulerande, efter att som brukligt ha intagit sin position vid räcket vid innerplan till den andra halvleken.
Han fick som han ville, Sävehof inledde robust. Och framåt såg det ännu bättre ut. Efter att Frida Rosell avlossat kanonen från niometer satt lagets femte mål på de sex första minuterna. Med det hade man ryckt, 22–16.
Firade framför Sävehoftränaren
Inledningen tvingade fram en tidig Skurutimeout. Och sedan ilska.
Först hamnade Sävehoftränaren Rasmus Overby i dispyt med Elin Hansson. I samband med detta fick Skurus tränare Magnus Oscarsson Söder ett utbrott på en delegat – varpå man fick en lagutvisning.
Sävehof drog ifrån ytterligare, Skuru firade de mål laget fick med att knyta näven framför Overby. Kanske var fokus på fel ställe?
För helt plötsligt ledde gulsvart med 28–20. Det var klart.
Skuru knapade in ett par bollar, men riktigt nära kom man aldrig. Men utvisningarna fortsatte att hagla, och gliringarna gick varma. Det var finalkänslor deluxe.
Mindre hetsigt lär det inte blir på onsdag. För 36–32 för Sävehof på måndagen innebär att gulsvart kan säkra guldet redan då.
Det gör man nog gärna.
