Jättebalsaminen har funnits i Sverige sedan i början av 1900-talet och växtens vackra rosaskiftande blommor ser inte ut att utgöra något hot.
Men att döma hunden efter håren är oklokt när det gäller växter som importerats från andra platser på jorden.
Jättebalsaminen klassas nämligen som en så kallad invasiv art och ställer till det för inhemska växter och djur.
Lars-Erik Jevås är ordförande för Naturskyddsföreningen i Partille och i samband med att den lokala filialen fyllde 50 år önskade man sig att kommunen skulle ta tag i frågan och utrota växten, som fått fäste kring Säveån.
– Vi meddelade dem att vi ville att de skulle rensa bort den längs ån, vi får se hur de ser på saken. Vi ska ha ett möte om några veckor, säger han.
Snor ljuset från andra växter
Växten, som kan bli två och en halv meter hög, ställer till det för växter i de områden där den fått fotfäste. I Partilles fall är situationen som värst längs Säveån och när vintern skiftar till vår börjar den skjuta upp även i centrala Partille så som vid Willys parkering, vid lekplatsen Justin bäver och till och med vid kommunhuset.
– Förutom att den är vacker kan det också bli stor och kväva inhemska arter som försöker bibehålla sitt fotfäste. De kväver andra växter genom att skymma solen för dem, förklarar Lars-Erik Jevås.
I förlängningen kan den förödande effekten på inhemska växtarter också drabba känsliga djur som lever i och omkring ån, så som laxen och den rödlistade kungsfiskaren.
– Eftersom de växter de kvävt förmultnar kan jorden till slut bli kal och då rinner det lera ner i ån. Rinner det lera vid fel tidpunkt, exempelvis när laxen leker, så får det stora konsekvenser. Det kan också påverka de växter som utgör ett överhäng till ån, som är viktig för kungsfiskaren. Dessutom finns mätningar som visar att antalet ryggradslösa djur minskar med 20 procent där jättebalsaminen fått fäste.
Frökapslarna exploderar
Även fast jättebalsaminen funnits i landet i över hundra år har förekomsten ökat på sistone.
– Den har spridits explosionsartat på senare tid. Jag tror att det har att göra med att många tycker den är vacker, det tycker jag förövrigt själv. Men den trivs också väldigt bra i miljön nära vatten, som här vid Säveån. Rör man vid frökapslarna så sprids den dessutom mycket snabbt.
Det Lars-Erik syftar på är att växtens frökapslar kastar iväg frön i en radie på cirka sju meter om man vidrör dem och faktum är att jättebalsaminen är klassad som invasiv i hela EU. Det innebär att den ska bekämpas aktivt och att det är förbjudet att importera, sälja, byta, odla, transportera eller hålla levande exemplar av arten.
Lättare att utrota än parkslide
Men det finns ljus i tunneln, jättebalsaminen med sitt ytliga rotsystem är förhållandevis enkel att göra sig av med om man jämför med andra invasiva arter så som parkslide.
– Det handlar om att slåttra ner den på ett fackmannamässigt sätt eller genom intensivt bete men det gäller att komma igång med det i tid, för börjar man för sent så utlöses en panikfunktion i fröna som gör att de mognar snabbare.
LÄS MER:Lägenhetshus på pålar ska byggas – på ödetomten
LÄS MER:Då kan byggandet av Jonseredsvägen påbörjas
LÄS MER:Världskända pippin tillbaka i Jonsered: ”Dra mig baklänges!”
Så här prenumererar du!
Klicka HÄR för att komma till prenumerationserbjudandet. Då får du inloggningsuppgifter som du kan använda för att logga in med i e-tidningsappen och nyhetsappen.
De nedladdningsbara apparna hittar du om du söker på ”Partille Tidning” i AppStore eller Google Play.
