Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

1/4

Unga vill ha nätkränkningar på schemat i skolan

Unga som ser kompisar bli kränkta och förnedrade på nätet reagerar inte på brottet, eftersom det har blivit ”så vanligt”. Agnes Fredriksson går i nian på Vallhamraskolan.
– Det har också pågått så länge att man blivit van vid det och man inte tänker på det.

LÄS MER: Lucas, 20, satsar som företagare – vill bli bäst på bilvård

LÄS MER: Ungdomsledare belönas med 10 000 kronor för sitt arbete

15-åriga Agnes Fredriksson går sista året på högstadiet på Vallhamraskolan. Här går cirka 1000 elever från förskoleklass upp till årskurs nio. Hon ser hur kompisar och andra utsätts för kränkningar på nätet.

– Det förekommer väldigt ofta det har jag sett. Det brukar väl ofta handla om påhopp på utseendet och sånt.

Vad kan det vara för påhopp?

– Alltså typ jävla tjockis, eller fan vad ful du är eller vad konstig du är, försöker hon återge.

Den här typen av påhopp skrivs gärna i en chatt med både kompisar och okända. När Agnes Fredriksson ser nåt sånt kan hon agera olika.

– Det beror sig lite på, känner jag människan brukar jag säga till, men rör det inte mig så brukar jag inte starta nån diskussion, det är liksom onödigt.

Det som skrivs stör henne såpass att hon då gärna lämnar chatten.

– Det är väl ganska dåligt, men det har också pågått så länge att man blivit van vid det och man inte tänker på det oftast, skulle jag säga.

Hon tror att de som står bakom kränkningen och skriver elaka saker försöker vara roliga.

– Fast det är ju roligt på någon annans bekostnad, konstaterar Agnes Fredriksson.

Ibland sprids också kräkningar via filmsnuttar som skickas runt – ofta redigerade filmer på någon som hängs ut.

Agnes Fredriksson: ”Vissa vet inte ens att dom har blivit utsatta”

Det är rast och flera av eleverna hämtar böcker innan de går till nästa lektion, medan andra tar en chans att prata med en kompis några minuter. På rasterna får eleverna ha sina mobiler, men inte på lektionstid. Agnes Fredriksson tycker att vuxna borde prata mer om vad kränkningar på nätet kan leda till.

– Ju mer det pratas om det desto mer uppmärksammas det.

Kan skolan göra mer?

– Skolan gör inte mycket alls skulle jag säga. Skulle de ta tag i det så skulle det vara viktigt liksom att förklara att det här kan hända och det här är exempel. För att vissa vet inte ens att dom har blivit utsatta för dom tänker att ”det här är ju ett skämt”, men egentligen blir dom ju mobbade.

Att ha en heldag med nätkränkning som tema är kanske för mycket, men däremot att klämma in ämnet på olika lektioner lite då och då kan ger mer, tänker Agnes Fredriksson.

– Man orkar inte riktigt lyssna en hel dag.

Harry Aldén Aronsson går också i nian. Han berättar att det kuratorn under en period fick kallas in och hela klassen fick prata om vad det innebär att kränka någon online. Det var i början av högstadiet. Nu har han och kompisarna lite bättre koll.

– Det kan också ha att göra med att man har mognat lite på den tiden, reflekterar han.

Harry Aldén Aronsson: ”Det är så svår linje, ingen vet ju riktigt var den gränsen går”

Harry Aldén Aronsson tycker att det är svårt att förstå var gränsen för en kränkning går på nätet. Bild: Shamiram Demir
Harry Aldén Aronsson tycker att det är svårt att förstå var gränsen för en kränkning går på nätet. Bild: Shamiram Demir

Han själv har sett några fall när det varit en uppenbar kränkning, men han konstaterar att det är svårt att veta var gränsen går.

– Det är så svår linje, ingen vet ju riktigt var den gränsen går.

Hans erfarenhet är att det kränks en hel del på chattjänsten Discord, dit man kan bjuda in olika vänner och bilda stora grupper men där kanske cirka 20 personer är aktiva.

Hur vuxna kan agera för hjälpa unga är svårt inser han. Men kanske en större kontroll på hur unga använder sociala medier är en lösning.

– Det kanske ändå ligger nånstans i en ökad kontroll, att man kanske inte ska få ha sociala medier innan en viss åldersgräns.

Mobbning på nätet borde vara mer i fokus

Harry Aldén Aronsson tycker att skolan kan modernisera sin approach till ämnet mobbning och hur unga ska bete sig mot varandra.

– Det är mycket enklare att hamna i fällan när man inte har ett faktiskt ansikte på en speciell person, det är ett problem som är ganska unikt för internet. Man är kanske inte är ute efter att skada en speciellt fysisk person. Men det är samtidigt en sån anonym sfär och en sån väldigt öppen sfär, och man känner sig anonym men ens ord och handlingar påverkar så många fler än vad det traditionellt gjort innan.

Kuratorn: ”Det som kanske börjar på nätet fortsätter i skolan eller utanför skolan, men ofta tas det med till skolan.”

Kuratorn Lisa Leander har arbetat på Vallhamraskolan sedan ett par år. Hon möter elever som känner sig utestängda från olika chattar där kompisarna hänger. Det kan också vara bilder eller filmer som sprids där en elev upplever sig kränkt. Exakta siffror har hon inte, men skolan försöker alltid anmäla till huvudman och utreda om de får nys om en kränkning.

– Det som kanske börjar på nätet fortsätter i skolan eller utanför skolan, men ofta tas det med till skolan.

Kuratorn Lisa Leander på Vallhamraskolan ser att anonyma chattar skapar en större otrygghet för unga som vänder sig till henne. Bild: Shamiram Demir
Kuratorn Lisa Leander på Vallhamraskolan ser att anonyma chattar skapar en större otrygghet för unga som vänder sig till henne. Bild: Shamiram Demir

Chattar som Tellonym och Jello skapar en större otrygghet

Skolan gör årligen en kartläggning av kränkande behandling utifrån elevernas perspektiv. Den som gjordes för ett år sedan visade på att elever upplever att det på olika spelchattar finns en kränkande ton.

– En elev beskrev det som att det har skapats många anonyma appar, Tellonym och Jello till exempel. Det gör ju nånting med att man kan få kränkande innehåll skickat till sig och man vet heller inte vem som har skickat det, just det beskriver elever som extra otryggt, summerar Lisa Leander.

Med distansundervisningen har elever vistats mer på nätet. Det har kommit upp olika klasschattar där det också förekommer kränkningar. Här har lärarna märkt att de måste stanna kvar online för att inte ge utrymme för kränkningar. Lisa Leander märker att unga som söker sig till henne ofta saknar en tillit till vuxna i sin omgivning för att prata om vad de utsätts för på nätet.

Lisa Leander: ”Eftersom det är en stor spridning på nätet så kan det också för många bli en social skam att alla ser på när man kränks, och man har heller inte kontroll över det.”

– Många pratar om att de skäms. Eftersom det är en stor spridning på nätet så kan det också för många bli en social skam att alla ser på när man kränks, och man har heller inte kontroll över det. På skolan kan du välja att gå hem, men på nätet så fortsätter det ju.

Vad är det eleverna pekar på är problemet när det gäller att prata med en vuxen?

– Många elever kan vara rädda för att föräldrar kan agera i affekt, att de ska ta saken i egna händer, medan eleven bara har en önskan om att bli lyssnad till och inte vara ensam i det som händer på nätet.

Vuxna behöver lära sig mer om nätet så att de kan hjälpa unga att navigera på internet.

– Vi behöver ha mer samtal om hur jag ska vara på nätet, vilka svårigheter kan jag möta, vem vänder jag mig till när jag stöter på kränkande behandling på nätet?

Vallhamraskolan har tydliga rutiner för hur de ska agera när elever utsätts för en kränkning på nätet, enligt kuratorn. Förra året hade skolan också en workshop som efterfrågades av eleverna själva om kränkningar på nätet. Att unga ska vända sig till vuxna när de utsatts för en kränkning hänger samman med tilliten till vuxna, menar Lisa Leander.

– Att föräldrar eller skolpersonal inte alltid går på lösningar och kommer med råd, utan att man också vill bli lyssnad till och inte känna sig ensam, det är ofta det dom efterfrågar.

Hon har lärt sig mycket av eleverna hon möter för samtal. En sak som hon insett med tiden är hur mycket unga umgås i olika spelchattar.

– För att vi ska få mandat att hjälpa eleverna så behöver vi förstå arenorna de finns på.

Hon uppmanar föräldrar som är har funderingar eller bär på någon oro för sitt barn att alltid ta kontakt med skolan.

LÄS MER: Våg av ungdomsrån i landet – Partille oväntat högt upp på listan

LÄS MER: Minst 30 hemmasittare ska lockas tillbaka till skolbänken

Så här prenumererar du!

Klicka HÄR för att komma till prenumerationserbjudandet. Då får du inloggningsuppgifter som du kan använda för att logga in med i e-tidningsappen och nyhetsappen.

De nedladdningsbara apparna hittar du om du söker på ”Partille Tidning” i AppStore eller Google Play.

Så här prenumererar du och hämtar apparna:

Klicka HÄR för att komma till prenumerationserbjudandet. Då får du inloggningsuppgifter som du kan använda för att logga in med i e-tidningsappen och nyhetsappen.

De nedladdningsbara apparna hittar du om du söker på ”Partille Tidning” i AppStore eller Google Play.