Ulrica ställer ut sina djurhuvuden igen – efter hätska debatterna

När keramikkonstnären Ulrica Elmberg ställde ut sina djurhuvuden på Kyrkbron förra året ledde det till en hätsk debatt. Två av djuren blev stulna och aldrig återfunna. Nu ställs de ut på nytt, men i ny form och på ny plats.
– Det kan hända grejer där också men det känns lite bättre faktiskt, säger hon.

ANNONS
|

På källarplan i den vita villan i Sävedalen håller hon till, keramikkonstnären Ulrica Elmberg. Vägen fram till keramikverkstadens röda dörr är kantad av hennes välkända konstverk, uppsatta på fasaden skymtar huvuden av alltifrån kaniner till getter.

– Det ser nästan ut som om de gråter, säger Ulrica Elmberg när hon slår upp dörren. Regnet öser ner och stora droppar rinner ner längs med de rosiga djurkinderna.

Och starka känslor är inte något som bara djuren själva tycks uttrycka, det var också något som de triggade hos betraktaren i samband med Ulrica Elmbergs första offentliga utställning på Kyrkbron för snart ett år sedan.

ANNONS

LÄS MER:Djurhuvuden på bropinnar vållar debatt

I lokala Facebookgrupperna möttes konstverken av både ris och ros, där vissa ansåg att de var fina, spännande och kaxiga medan andra associerade konstinstallationen med makabra avrättningar.

”Hur kan man sätta upp nåt sånt? Räcker att IS sätter upp huvuden på staket.”

Framför allt verkade det vara själva upphängningsanordningen som kritikerna reagerade på.

”Just pålar förknippas ju med avrättningar på medeltiden och olika religiösa grupper i dag”, löd en av kommentarerna.

”Sårade mig jättemycket”

När Partilles kultursamordnare Maria Dahl nåddes av kritiken i våras blev hon förvånad och menade att inte alls hade något att göra med IS, död eller djurförakt. Utan tvärt om var det en hyllning till naturen och djuren, precis som flera av de senaste årens offentliga utomhuskonst i centrum.

Ulrica Elmberg blev själv också förvånad över associationerna på nätet och menade att det inte alls var vad djuren representerade för henne.

Nu, ett år senare, kan hon fortfarande känna en sorg över hur allt blev.

– Det sårade mig jättemycket, jag var jätteledsen och kunde till en början nästan inte ta det på allvar, säger hon.

Till råga på allt uppdagades det också någon månad senare att två av djurhuvudena blivit stulna – en kanin och en räv.

Inför sommaren togs resterande djur ner för att göra plats för de traditionella blomsterarrangemangen, men kaninen och räven återfanns aldrig.

– Jag gick ett tag runt och hoppades att de skulle dyka upp och börja skicka vykort, som trädgårdstomten i filmen ”Amelie från Montmartre”, men så blev det inte. Antagligen ligger de i Säveån eller så är de stulna, det får vi nog aldrig svar på, säger Ulrica Elmberg.

LÄS MER:Fräck konststöld i Partille – djurhuvud stals från bro

Varför just kaninen och räven blev stulna är svårt att svara på för Ulrica, men att just kaninen drar uppmärksamhet till sig är något hon märkt i sin försäljning.

– Den har alltid varit omåttligt populär. Nio av tio som kom in till min återförsäljare köpte just den och det är fortfarande så. Jag tror kanske att man blir tilltalad av de långa öronen, alla verkar vilja ha vita kaniner.

Föreslog ny utställningsplats

Syftet med utställningen på Kyrkbron var att den skulle återvända under det kalla vinterhalvåret då blommorna togs ner. Men när det i höstas närmade sig oktober tog Ulrica Elmberg kontakt med kultursamordnaren Maria Dahl och frågade om de verkligen skulle ut på bron igen.

– Jag tänkte att ska det bli något mer nu, ska det göras sönder eller skrivas om på ett negativt sätt igen.

Då kom Maria Dahl i stället med förslaget att djuren kunde ställas ut i bibliotekets vinterträdgård, vilket Ulrica Elmberg tyckte kändes bra.

– Jag blev så lättad. Det kan hända grejer där också men det kändes lite bättre faktiskt.

LÄS MER:Kommunen köpte skjul av vrakved – för 25 000 kronor

I januari skulle Ulrica Elmberg ha haft en vernissage för utställningen på biblioteket, där nu bland annat hennes enhörning, björn, get och ko går att åskåda tillsammans med träd i keramik, men på grund av restriktionerna fick evenemanget ställas in.

– De är inte så iögonfallande på den platsen där de står nu, jag har fått några reaktioner från förskolor som varit där på studiebesök men just nu tror jag inte så många ens tänker på att de är där, säger hon.

”Blev överöst med kärlek när jag satt där i tårar”

Trots all uppståndelse som upprörde jobbiga känslor för drygt ett år sedan så menar ändå Ulrica Elmberg att hela historien egentligen fört något gott med sig.

– Knyter jag ihop den här säcken så har det bara gynnat mig. Det har bidragit till så mycket andra beställningar och folk som kontaktat mig. Jag blev överöst av kärlek, när jag satt där i tårar vilket var lite märkligt. Sen fick jag ett oerhört varmt mottagande under sommarens utställningar i Grindstugan, säger hon.

– Med facit i hand så blev det bra, men det blev lite chockartat där faktiskt.

I slutändan tror hon att det var ett högljutt litet gäng som fick mycket uppmärksamhet med sina kommentarer på Facebook.

LÄS MER:Med djur och natur i landskap av kontraster

Hon tror inte att djuren i sig är det som rör upp så mycket känslor hos betraktaren utan att det var snarare sättet de hängdes upp på vid bron som var problematiskt.

– Jag är ju verkligen inte den första att göra huvuden av varken människor eller djur och sen hänga upp dem på väggen eller använda som en ljusstake. Det har funnits i alla tider så jag tror inte att det var det.

Varje djur har sin egen historia

Nu hoppas hon att fler kan ta till sig en djupare innebörd av vad djuren representerar. Inför utställningen i våras var temat djur och natur, och för Ulrica Elmberg representerade varje djur en speciell Partilleberättelse.

– Alla djur jag gör är unika, ingen är den andra lik. Nu har jag börjat göra ännu fler varianter som ljusstaken grisen, valrossen och elefanten. Sen gör jag också vaser, det ena leder till det andra.

LÄS MER:Tumören fick Kristofer att börja måla – nu siktar han på att ställa ut

Såren är med andra ord läkta. Till våren ser hon nu fram emot att dra i gång sin kursverksamhet igen och har flera nya utställningar på gång.

– Varje år utmana mig själv, förra året var det utställningen på bron. I år får vi se vad det blir, jag har aldrig gjort ett byst av en människa förut men det är nu något jag faktiskt tagit mig an. Men jag lovar ingenting, det kanske ändå blir en säl till slut, säger hon och ler.

Så här prenumererar du!

Klicka HÄR för att komma till prenumerationserbjudandet. Då får du inloggningsuppgifter som du kan använda för att logga in med i e-tidningsappen och nyhetsappen.

De nedladdningsbara apparna hittar du om du söker på ”Partille Tidning” i AppStore eller Google Play.

ANNONS