Ulla-Carin kämpar mot fortkörarna – får ingen fartkamera i Partille

Sedan Ulla-Carin Moberg flyttade till Kåhög har hon redan hunnit tröttna på alla fortkörare på E20 mellan Jonsered och centrala Partille. Nu nobbar Trafikverket hennes förslag att sätta upp en fartkamera på sträckan.
– Ofta handlar det om att man kör i kapp och har racertävlingar, då är det polisiärt. Det är inget vi kan stävja med fartkameror, säger Tomas Bergbom, handläggare på Trafikverket.

ANNONS
|

Att hastighetsbegränsningen inte respekteras på E20 mellan Jonsered och Partille var något Ulla-Carin Moberg blev plågsamt medveten om strax efter att hon flyttade ut till Kåhög för drygt ett år sedan.

– De kör verkligen svinfort. Jag är så trött på alla motorcyklar och bilar som kör race på motorvägen både kvällar och nätter. Det ekar mellan bergen och stör hela Partille, säger hon.

Och hon är inte ensam, efter att ha uppmärksammat frågan på sociala medier fick hon medhåll från flera håll. Flera vittnar om bullerproblem och en annan påpekar att han själv varit med om att bli stoppad av två stillastående bilar mitt i körfälten samtidigt som de andra körde streetrace intill.

ANNONS

Agerar hobbypolis

Förutom att Ulla-Carin Moberg själv har polisanmält fortkörare på Lexbyvägen har hon även direkt försökt påpeka problemen för högljudda motorcykelförare i området.

– Jag kan vara lite en sån där hobbypolis ibland, jag går ut i gatan och vinkar in dem. Då stannar de och undrar vad jag vill, då säger jag att det här är faktiskt inte okej. Din frihet stör min frihet. Du får lära dig att visa hänsyn, säger hon och fortsätter.

– En del tar det bra, medan andra blir oerhört kränkta, stegrar sig på motorcykeln och gasar som bara den för att visa ”jag skiter i vad du säger”.

För kameratekniskt komplicerat

Hon förstod att det skulle krävas mer för att komma till rätta med problemen. När hon kom att tänka på att en fartkamera skulle kunna monteras valde hon därför att driva idén vidare.

– Jag ringde kommunen som hänvisade mig till Trafikverket, efter att jag mejlat fick jag svaret att de skulle titta på det och återkomma, säger hon.

Handläggaren Tomas Bergbom kunde ganska omgående meddela att eftersom vägen är tvåfältig försvåras mätningar med fartkamera.

– Det enkla svaret är att vi i normalfallet inte sätter kameror på motorvägar. För det första är det mitträcke på vägen som är en bra säkerhetsåtgärd i sig, och för det andra är det kameratekniskt och utredningsmässigt komplicerat.

Partille saknar fartkameror

Konkurrensen om fartkamerorna i Sverige är stor, i dag finns ungefär 2 200 stycken runt om i landet och under årets första halva har närmare 200 000 personer fångats på bild, vilket är över 50 000 fler ärenden än vid samma tid förra året.

Man räknar i dag med att fartkamerorna i landet räddar uppskattningsvis 20 liv och fler än 70 personer från att bli allvarligt skadade varje år.

I dag finns inte en enda fartkamera i Partille kommun och enligt Trafikverket ska rätt mycket till för att en väg ska inkluderas.

– Beroende på hur det ser ut på platsen så ser vi om vi kan motivera en kamera där, men det krävs höga hastigheter och att det är en väg som kräver det av trafiksäkerhetsskäl. Ofta rör det sig om vanliga 70- till 90-vägar utan mitträcke som är aktuella för kamera, säger Tomas Bergbom.

Samtidigt uttrycker han förståelse för att de som bor i närområdet besväras av fortkörningen.

– Vi förstår hur de menar, men när det ofta handlar om att man kör i kapp och har racertävlingar och liknande är det polisiärt. Det är inget vi kan stävja med fartkameror, säger han.

Polisen: ”Fullt medvetna”

Anders Schääf är gruppchef på trafikpolisen med ansvar för kontrollerna på de statliga vägarna i hela region Väst, där E20 ingår. Han är väl medveten om att det körs för fort. Bara i år har polisen gjort sex fasta kontroller i Partille kommun med 32 hastighetsöverträdelser, varav 16 blev av med körkortet.

Men att utföra kontroller på sträckan mellan Jonsered och centrum är problematiskt.

– Vi är fullt medvetna om att regelefterlevnaden på 80-sträckan inte är bra, men främsta nackdelen där är att vi inte har en arbetsyta att stå på som är trafiksäker. Vi får jobba med jaktstart, mäta hastigheten i Partille och sen låta MC valla in fordonet längre fram på sträckan, ofta i höjd med Munkebäcks torg och Circle K, säger han.

Till skillnad från en 50-väg kan bilarna inte vinkas in utan ofta arbetar de även med civila bilar som också mäter genomsnittshastigheten.

– Den typen av kontroller syns ju inte från motorvägen, inte heller när vi står på viadukterna och mäter. Därför har jag full förståelse för att folk inte uppfattar att man ser hastighetskontroller på sträckan, säger han.

Anders Schääf är gruppchef för trafikpolisen i region Väst.
Anders Schääf är gruppchef för trafikpolisen i region Väst. Bild: Polisen

För lite resurser i stor region

Anders Schääf betonar också att trafikpolisen består av endast fem grupper i hela region Väst och förutom de statliga vägarna är deras uppdrag även att ta hand om all yrkestrafik.

– Som en av fem gruppchefer för yttre verksamheten önskar jag verkligen på ett personligt plan att vi var fler. Tyvärr får fokus ligga på gängkriminalitet och skjutningar i hög utsträckning, men samtidigt dör fler i trafiken.

Han menar att trafikpolisen ofta får in önskemål om fler kontroller men att resurserna inte räcker till. För att påverka situationen uppmanar han i stället till att man tar kontakt med sin kommun, polismyndigheten eller politikerna för att på det sättet visa att man vill att mer ska göras.

– Man får tänka utanför boxen, inte bara knyta näven i fickan hemma. Politikerna har ett ansvar, de lagar de stiftar upprätthåller vi med de medel vi får. Om man gick man ur huse och hörde av sig till riksdag och regeringen om trafiksituationen och krävde svar, då skulle det inte gå att ducka för det, säger Anders Schääf.

”Får vädja till folk att hålla hastigheten”

Även Ulla-Carin Moberg är besviken över att inget mer kan göras åt problematiken. Hon tycker det är positivt att polisen genomför mer civila kontroller som inte syns på samma sätt för gemene man, men samtidigt förstår hon inte varför det inte satsas mer på trafiken.

– Jag förstår att det är skjutningar man prioriterar, men att stå några gånger i halvåret och göra stickprover här ute vid rastplatsen kan inte vara så svårt. Sen har de säkert för lite resurser men då får man ju prata med statsministern liksom. Då är det inte mycket att göra.

En lösning tänker hon kan vara att fokusera mer på de mindre vägarna, men samtidigt kvarstår problemen på E20. Att inget konkret heller kan göras ser hon som en farlig signal till de som kör för fort.

– Möjligtvis kan de mer osynliga kontrollerna vara en varning, men det är tråkigt om det ska behöva hända någonting. De utsätter både oss och sig själva för fara. Man får väl vädja till folk att hålla hastigheten, jag kan ju liksom inte vinka in någon på motorvägen och säga till dem. Man får lägga krut på det som går att förändra, säger Ulla-Carin Moberg.

Varför får vissa vägar fartkameror och andra inte?

Baskriteriet är att genomsnittshastigheten överstiger skyltad hastighet med minst 5 km/h.

Dessutom måste tilläggskriterium vara uppfyllt som hög olycksrisk (beräknad) och det bygger på vilken vägtyp det är, fordonsflöde och skyltad hastighet.

Trafikverkets regioner tar fram underlag med önskemål om kamerasträckor.

Underlagen skickas till Trafikverket nationellt och med hänsyn till beslutad omfattning på utbyggnad så väljs de sträckor ut som bedöms rädda flest liv, sett över hela Sverige.

Omfattning på utbyggnaden beslutas gemensamt av Polisen och Trafikverket och har vid de senaste tillfällen varit ca 250 platser årligen.

Ungefär 2200 kameror finns idag på de statliga vägarna. En karta över nuvarande fartkameror hittar du på trafikverket.se.

Källa: Trafikverket

Ladda ner vår nyhetsapp!

1. Sök på ”Partille Tidning” i AppStore eller Google Play.

2. För att ladda ner nyhetsappen klickar du på ”hämta” eller ”installera”.

3. Godkänn att nedladdningen påbörjas.

4. Därefter påbörjas nedladdningen.

5. När nedladdningen är klar klickar du på ”öppna” för att öppna nyhetsappen.

6. Klart, nu har du laddat ner nyhetsappen. Du hittar appen på din hemskärm bland dina andra appar.

Kom ihåg att aktivera pushnotiser så att du aldrig missar en lokal nyhet.

ANNONS