Så tar Kniven hand om de socialt utsatta

Vid Knivens ena sida, som avgränsar mot Säveån, hänger ett gäng män till, näst intill varje dag för att tjöta, röka och dricka bärs. Även om de inte är sena med att hälsa och gärna delar med sig av sina historier, lever negativa ryktet kvar hos somliga: att Kniven är en otrygg plats.
– Ja, de pratar i hög volym men jag som har spenderat tid med dem vet att de är vänliga och trevliga, säger John Carlsson, projektledare på Kniven.

ANNONS
|

Sedan Kniven började att byggas om i slutet av 2021 har det hänt mycket, allt från utställningar om havet till hoppborgar och sommarfest.

Några som dock varit där sedan innan ombygget är det gäng människor som på ett eller annat sätt är socialt utsatta, exempelvis via ett pågående eller tidigare missbruk. ”Gruppen”, som projektledaren John Carlsson benämner dem som, ställer ofta frågor om utställningar och aktiviteter som nuförtiden sker vid evenemangsplatsen.

– De är väldigt intresserade om vad som händer runt om Kniven, tillägger John Carlsson.

På bänkarna vid Kniven

Partille Tidnings reporter och fotograf är därför inte sena på bollen med att själva bege sig till Kniven. Efter en presentation gör de plats på bänken och börjar berätta om varför denna plats har blivit deras frizon.

ANNONS

– Det byggdes ett skjul som stod i 14 år men sedan brändes det upp, säger Carl Micael Widmark.

Därefter hängde gruppen vid Kyrktorget innan de började att hänga vid Kniven.

– Här är vår frizon, från ena hörnet till det andra får vi sitta utan att polisen häller ut vår öl eller att vi får böter.

John Carlsson berättar att gruppen blev hänvisade ner men att de har varit tillmötesgående.

– De tycker inte heller att det är trevligt när massa folk går förbi och stirrar, som vem som helst som vill vara med sina vänner och umgås ifred.

Carl Micael Widmark berättar att han idag trivs bra vid Kniven.

– Det har blivit jättebra men vi saknar skjulet, säger Carl Micael Widmark.

En av de yngre männen, som håller till vid Kniven varje dag, håller dock inte med.

– Det är lika bra att det brann ned, vi har knutit starkare band sedan skjulet brann ned och det finns färre droger, säger han och tillägger:

– Vi har inte de bästa boendeförhållandena så vi vill helst vara ute. Gemenskapen som finns här finns inte på andra ställen, här är det lugnt.

Förbättringspunkter vid Partilles evenemangsplats

Trots att de trivs bra finns det några saker som gruppen skulle vilja förbättra med området.

– Var är askkopparna och papperskorgarna? Jag försöker att städa och det var jag som städa i parken. Enligt allemansrätten ska man flytta efter 24 timmar utan att det är spår, säger Carl Micael Widmark.

En askkopp kommer inte kommunen att ställa ut då ”Partille kommun är en rökfri zon”. Gällande papperskorgar är dock John Carlsson med på noterna.

– Tanken är att de ska komma upp fler så det förstår jag absolut. Det ska finnas så vem som helst kan slänga grejer, det ska jag lyfta fram.

En av männen tar sedan fram en colaflaska fylld med en genomskinlig dricka medan Carl Micael Widmark berättar att även cykelställ är något han hade önskat funnits.

– Det är sunt förnuft att man kan ställa upp cyklarna.

En sak de alla är överens om är att ett tak skulle vara bra.

– I hörnan kan man sätta upp en vajer med skruvar så kan man rulla tillbaka taket när det är fint väder, säger Carl Micael Widmark.

– Nä, det får vara en dragstav i rätt lutning, menar en annan av männen.

Nuförtiden brukar de gå till tågstationen när det regnar.

– Det finns vissa som dricker mycket och det har hänt en del olyckor. En blev av med ett ben så det är inte så säkert.

Något som däremot har anordnats efter önskemål är en egen boulebana. Utöver det har gruppen fått vara med och odla olika plantor, som chili och solrosor i de olika odlingslådorna som står intill där de själva brukar att hänga.

– De växte sig stora, säger Carl Micael Widmark och ler.

– De har ett litet öga på allting och är snabba att berätta om grönsakerna är mogna och behöver plockas, de ser efter stället, berättar John Carlsson.

”De är en del av helheten”

Precis som Kniven har familjedagar, berättar han, att Kniven är till för alla kommunens invånare.

– De är kommunens invånare. De är en del av helheten av Kniven, som vem som helst som besöker Kniven. Det tycker jag är viktigt.

Det är sällan som han får höra kritik gällande tryggheten vid Kniven. När det väl händer ställer han sig emot det.

– Ja, de pratar i hög volym men jag som har spenderat tid med dem vet att de är vänliga och trevliga.

Han tillägger att man i en kommun alltid kommer att ha en grupp med missbrukare.

– Nu har vi tre zoner: boulebanan, främre delen och den delen där dem sitter men den är inte vikt efter dem utan vem som helst får ju sitta där. De hejar gärna på andra.

– Jag är glad för vår frizon, tillägger Carl Micael Widmark innan han fortsätter att berätta andra historier.

LÄS MER:Mannen bakom nya boulebanan vid Kniven

LÄS MER:Omtalad dykutställning tar över Knivens fasad

LÄS MER:Hoppborgar och korv – så ska unga hitta till Kniven

ANNONS