Så har polisen skärpt insatsen mot relationsvåld

Sedan två år tillbaka har polismyndigheten satsat närmare 300 miljoner kronor på att förbättra arbetet med brott som drabbar särskilt utsatta brottsoffer där brott i nära relation ingår.

I polisregion Väst har antalet utredare utökats med 75 medarbetare samtidigt som de gjort omfattande utbildningssatsningar för att förbättra arbetsmetodiken vid den här typen av ärenden från grunden.

– Det innebär bland annat att de poliser som ingriper på plats direkt ska se till att hålla ett kort förhör när anmälan upprättas och dokumentera brottsplatsen med foton, säger Lars Eckerdal, den polisområdeschef som leder arbetet med satsningen i region Väst.

Ärenden som kommer utredarna nära

Han menar att de redan kunnat se hur arbetet gett resultat i och med att en större andel ärenden nu skickas vidare till åklagarmyndigheten. Fler poliser är specialiserade och de har en högre lägsta nivå, men arbetet med den här typen av brottslighet innebär fortsatt också en hel del utmaningar.

”Det här är en brottstyp som skär genom samtliga samhällsskikt. Från de mest välbärgade till de allra mest utsatta.”

Utredningsgrupperna inom polisen i Storgöteborg som arbetar med de här ärendena präglas av en hög personalomsättning och har svårigheter att rekrytera. På ett regionalt plan instämmer Lars Eckerdal med den bilden.

– Det är ofta resurskrävande ärenden som kommer utredaren väldigt nära. Det kan vara besvärligt och jobbigt för utredarna. Vi behöver vara många för att ge varandra avlastning i jobbet och där upplever jag att vi fått ett större lugn i organisationen efter satsningen, säger Lars Eckerdal.

Finns ingen brottsstatistik

I Partille kommun har man under det senaste året kunnat konstatera att allt fler kvinnor söker sig till socialtjänsten för att få stöd eller hjälp med skyddat boende efter att ha utsatts för våld av sin partner.

Om den här typen av brott har ökat i regionen eller nationellt går däremot i dag inte att svara på. Detta efter att Brå, Brottsförebyggande rådet, upptäckt att brottskoderna för partnervåldet använts felaktigt.

– Det är något i polisens system som gjort att man valt fel brottskod, det framkom i början av 2020 då antalet ärenden började öka dramatiskt. Detta eftersom både familj och släkt hamnat i samma kategori, säger Åsa Lennerö, biträdade chef på enheten för rättsstatistik vid Brå.

Trots detta poängterar både hon och Lars Eckerdal att antalet anmälningar sällan reflekterar verkligheten. Få är benägna att anmäla och mörkertalet är stort.

”Skär genom alla samhällsskikt”

Något annat som utmärker våld i nära relation är enligt Lars Eckerdal svårt att säga.

– Det går nästan inte att sätta något generellt till det här. Det här är en brottstyp som skär genom samtliga samhällsskikt. Från de mest välbärgade till de allra mest utsatta, men det är också ett tydligt mansproblem. Det är män som utsätter sina partners för fruktansvärda handlingar, säger han.

Sen menar han att det såklart finns få undantag även där, men i det stora perspektivet handlar det till stor del om män.

– Det är där hela samhället måste jobba ännu mer, just med männen. Oss män, vår inställning och hur vi hanterar aggression, säger Lars Eckerdal.

– Hela samhället har över tid förflyttat synen på den här typen av brott, så att vi ser dem för vad de är – det vill säga grova brott där människor utsätts i en miljö där de skulle ha varit som tryggast.

Brotten sker bakom stängda dörrar

Trots att det handlar om grova brott som prioriteras är de ändå svåra att klara upp. Utmaningarna för utredare och åklagare är många menar Lars Eckerdal.

– Det är klart att man kan tänka att det finns en tydlig misstänkt och målsägande men det är också en del av komplexiteten. De här brotten sker i stängda miljöer där ingen annan har insyn och på en plats där båda vistas dagligdags så teknisk bevisning är svår att få, säger han.

Det är alltså inte helt enkelt då det för en fällande dom kräver att bevisningen ska vara bortom rimligt tvivel, och någon typisk bild av hur en förövare ter sig finns inte.

– Det finns ju en uppbyggd bild av hur förövaren ser ut, en best som hatar kvinnor, och de kan finnas i vissa fall men den bilden måste nyanseras. Det här är män som säkert älskar sina partners på många plan men de kan inte hantera en relation och sin ilska.

Alkolhol och bråk om ekonomin

Enligt forskningen finns det flera faktorer som kan vara utlösande för våldet. Alkohol och missbruk är en, men polisen har också i en studie från 2020 sett att olika syn på ekonomin kan ligga bakom.

– I en situation där ekonomin inte går ihop kombinerat med alkohol i en pressad situation kan vara en stressfaktor som är utlösande. Det kan också vara så att ekonomin är god men man är inte är överens om hur pengarna ska användas, säger Lars Eckerdal.

Studien visar också att de misstänkta ofta har en historik av generell aggressivitet och våldskapital. Brottsoffren har ofta en låg självkänsla och en vårdande inställning där de vill hjälpa våldsutövarna och inte är så benägna att anmäla.

Just därför vill polisen betona vikten av att våga vända sig till dem och söka stöd och hjälp om man läser detta och är utsatt.

– Vi ser det här som grova brott och vi lägger in mycket energi för att komma i mål med de här ärendena. Man ska ge rättsväsendet en möjlighet att utreda vad som hänt.

LÄS MER:Lärare slog treåring på förskolan – riskerar varning

LÄS MER:Slog frun blodig mot en dörr – gemensamma barnet blev vittne

LÄS MER:Partnervåldet ökar i Partille – fler kvinnor behöver skyddat boende

Sara Höglund

sara.hoglund@partilletidning.se