Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Julbordet har förändrats sedan 70-talet och Lotta Lundgren berättar. Bild: Roger Larsson, Pressbild
Julbordet har förändrats sedan 70-talet och Lotta Lundgren berättar. Bild: Roger Larsson, Pressbild

Kalkon, grönkål eller lutfisk – det har Lotta Lundgren helst på julbordet

Mitt i sitt eget julstök tar Lotta Lundgren sig tid att berätta för Partille Tidning om hur julbordet förändrats genom åren. Och mycket mer än så.
– Revolten kom på 70-talet, säger hon.

LÄS MER: Julbordet ställs in för andra året på rad för de mest behövande

Slå en signal till historieätaren och matmästarinnan Lotta Lundgren en torsdagseftermiddag när hon sitter på en ö i Stockholms skärgård och gör sig redo inför julen. Ställ därefter en fråga om hur julbordet utvecklats de senaste 15-20 åren och du får en veritabel historielektion komprimerad till 20 minuter som innefattar allt från kvinnlig frigörelse, kommersialism, blodsband i många led och matlagning som individualistiskt uttryck.

Hennes subtila svada är härlig att bara lyssna på – det är svårt att få en så kallad syl i vädret men det gör inte så mycket. Vi låter henne hållas, va? Här har ni frågor och Lottas svar, mer eller mindre exakt som de lät.

LÄS MER: De levererar flest paket i Partille: ”Vi har byggt ut och byggt ut”

Kvinnorna sa nej

Hur har julbordet utvecklats de senaste 15-20 åren?

– Hm, vi får nog gå längre bak i tiden än så för att se någon riktigt stor förändring. På 70-talet revolterade 40-talisterna mot de stela ideal som funnits kring julfirande: gå i kyrkan, fira med hela släkten, äta exakt det och det och följa en massa traditioner. ”Vi vill inte alls fira så, så behöver vi inte göra”, sa de och ville i stället satsa på en jul i solidaritetens och gemenskapens tecken. I detta låg också kvinnornas frigörelse från köket, de varken ville eller hade tid att stå och göra alla julens typiska maträtter och halvfabrikat som prinskorv och köttbullar kom in på julbordet.

Vad har denna revolt inneburit för julfirandet?

– Före 70-talet så började julen den 24 december. Om julafton låg på en vardag så jobbade de flesta halvdag och sedan kom de hem och började fira till dukat bord. Men i och med halvfabrikatens intåg och brottet mot gamla traditioner så öppnades det, mer eller mindre ofrivilligt, upp för julens kommersiella krafter. Det har helt enkelt blivit så att handeln och kommersen är grundbulten i dagens julfirande och när julafton är över så är det många som bara vill att granen ska kastas ut så att de kan gå ut och shoppa. Julen är inofficiellt död den 25 december men börjar senast första advent, det är stor skillnad mot förr.

Saffran i sillen

Och julbordet då, har det förändrats?

– Under 90-talets kokboksboom blev det alltmer populärt med matlagning som ett form att uttrycka sig och sin individualitet. Vi började experimentera med klassisk julmat och krydda den annorlunda som typ ”undrar vad som händer om jag lägger saffran i sillen”. Eller att ha kanel eller kardemumma i vadsomhelst för att få julsmak på det. Jag tror till exempel att cheesecaken med lingonsmak och pepparkaksbotten har ersatt äggost och ostkaka på väldigt många julbord, och det finns fler exempel. Och utöver alla halvfabrikat som jag pratade om tidigare så har dessertbordet vuxit ordentligt eftersom många ur den yngre generationen har lite svårt för allmogemat som till exempel lutfisk.

LÄS MER: SMHI: Så blir vädret i jul

Har vi fått in några internationella influenser?

– Ja, och framför allt från USA och kalkonen från Thanksgiving i stället för skinka. Om vi ens har något kött alls, det är väl egentligen den allra mest tydliga förändringen. Att köttbuffén inte längre är så lockande och att vi har större fokus på grönsaker. Ta kålen som exempel, den har funnits med i över 100 år men vi har fått en mycket mer positiv syn på den. Lite beroende på var i landet du bor så har långkål, rödkål eller brunkål en självklar plats på julbordet.

Länk i en kedja

Vad äter du helst själv och vad tycker du gott kan försvinna från julbordet?

– Jag vill inte ha bort något alls faktiskt. Om det inte vore för julmaten så skulle julafton vara som vilken dag som helst där ungarna fått alldeles för många paket att öppna. Maten signalerar att NU är det jul och lite av samma anledning äter jag gärna lutfisk. Den är väldigt fin, hur konstig den än må vara. Den säger att jag har ett ursprung och att jag tar kontakt med det genom min mun. Min morsa har ätit lutfisk. Hennes mamma också och hennes mamma. Om jag inte gör det och inte lär mina barn att göra det så bryts en länk i en kedja som är ett bevis på att vi inte är ensamma, vi tar vår plats i ledet. God jul och hälsa Partille!

LÄS MER: SMHI: Så blir vädret i jul

Så här prenumererar du!

Klicka HÄR för att komma till prenumerationserbjudandet. Då får du inloggningsuppgifter som du kan använda för att logga in med i e-tidningsappen och nyhetsappen.

De nedladdningsbara apparna hittar du om du söker på ”Partille Tidning” i AppStore eller Google Play.

Så här prenumererar du och hämtar apparna:

Klicka HÄR för att komma till prenumerationserbjudandet. Då får du inloggningsuppgifter som du kan använda för att logga in med i e-tidningsappen och nyhetsappen.

De nedladdningsbara apparna hittar du om du söker på ”Partille Tidning” i AppStore eller Google Play.