Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

1/2

Jessica föreläser om adhd hos flickor – fick kämpa för att dottern skulle få rätt hjälp

När Jessica Stigsdotter Axbergs son först fick sin adhd-diagnos stämde alla diagnoskriterierna in, men att hennes dotter också skulle visa sig ha diagnosen var inte alls lika självklart.
– Flickors symtom feltolkas ofta, de som inte får rätt hjälp i tid riskerar ett livslångt lidande, säger hon.

Jessica Stigsdotter Axberg fick upp ögonen för adhd när hon som mamma helt plötsligt hade en son som fick diagnosen för tolv år sedan. På den tiden var kunskapen om adhd inte särskilt stor och hon saknade information om vad man faktiskt kunde göra.

– Det var bara liksom ”diagnos fel”, så jag beslutade mig för att ta på mig rätt glasögon för att i stället titta på vad vi kan göra nu, säger hon.

I dag föreläser hon över hela Sverige om adhd och brinner för att sprida kunskap för att fler ska kunna bli bättre på att både upptäcka och hantera problematiken.

När hon själv läste diagnoskriterierna för första gången 2010 checkade sonen av varenda box, men när en lillasyster sedan kom till världen skulle det visa sig att svaren inte kom lika enkelt.

LÄS MER: Högstadieelever i Partille forskar om pollen – på riktigt

Antingen noll eller hundra i känslor

– När hon kom tänkte jag att här var det tempo, men om min son checkar allt för vad adhd är så var dottern Linnea annorlunda. Redan som barn var hon högaffektiv på ett sätt som inte stämde in med resten av barngruppen, säger Jessica Stigsdotter Axberg.

Hon förklarar att Linnea till skillnad från de andra barnen blev så otroligt glad och otroligt ledsen, alltid antingen noll eller hundra.

Nästan all forskning om adhd har gjorts på pojkar vilket resulterat i att flickor ofta missas i vård och skola. Så när Jessica Stigsdotter Axberg då stötte på specialistläkaren Svenny Kopps forskningsrapport om flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar föll äntligen bitarna på plats.

– Hon hade tagit fram kriterier för flickor i småbarnsåldern, grundskolan och högstadiet, för hur adhd yttrar sig förändrar sig över tid beroende på hur gammal man är. När jag läste det tänkte jag bara gud vad bra, då går vi till läkarna nu och ber om en diagnos, säger hon.

LÄS MER: Kronprinsessparet ringde – för att kolla läget i Partille

”Hade tur eftersom vi var påstridiga”

Genom att söka vård tidigt ville hon förebygga att dottern skulle behöva stöta på ännu mer svårigheter, men läkarna ville inte göra en utredning. Då var Linnea fem år, först ytterligare fem år senare, när hon börjat kasta saker på lärarna i skolan fick de gå vidare.

– Trots det fick Linnea ändå diagnosen ganska tidigt jämfört med hur det brukar vara för flickor. Det vanligaste är att det upptäcks först i högstadiet. Vi hade tur eftersom vi var påstridiga och hade kunskapen, säger hon.

Det finns däremot de som inte har den turen och för de flickor som missas i systemet kan det få allvarliga konsekvenser.

– Flickors symtom feltolkas ofta, de som inte får rätt hjälp i tid riskerar ett livslångt lidande. För flickor, tjejer, kvinnor som inte får rätt hjälp tror ju verkligen att det är nåt fel på dem. Man får otroligt dålig självkänsla och man riskerar att hamna i fel sällskap, säger hon.

LÄS MER: Graffiti gav mersmak hos Siri, 9: ”Jag gör gärna om det igen”

Starta inte krig med skolan som förälder

Ett problem hon påpekar är att man måste gå genom ”nålsögat” skolan för att få en remiss till BUP, och flickor med adhd agerar snarare ut hemma istället för i skolans korridorer och klassrum.

– Generellt är tjejer bättre på att greppa det sociala och spela spelet, därför syns de inte. Och en annan sak som hyperaktiviteten, killar har den i benen, tjejer har den i huvudet. Det ställer till sig när de ska koncentrera sig, och när de ska prata, säger hon.

Ett av det allra viktigaste råden hon vill ge till föräldrarna är att inte starta krig med skolan, utan i stället bli bästisar och coacha varandra.

– Det är bara då man kan lösa problemen, skolan och hemmet är olika miljöer som innebär olika utmaningar. Tjejerna håller i skolan, men orkar inget när de kommer hem. Och killar gör tvärtom, att skaffa sig kunskap är a och o, säger hon.

LÄS MER: Kulturskolan tar över Allum med sång, dans och konst

Löser det med lek

Under tisdagen besökte hon Kulturum för att hålla sin föreläsning ”Flickor har också adhd”, vilket är en del av hennes eget arbete med att sprida kunskap.

– Det behöver sägas att det finns strategier och en väg ut ur det här. Själva har vi löst mycket i vardagen med att prata om allt – och med lek. Vi har försökt ha kul hemma. När vi har bråttom så är det inte ”vi kommer försent” utan ”vem är snabbast ut genom dörren” och ingen skuld och skam på varandra, säger hon.

Enligt en kartläggning från SBU har flickor med adhd lika stora svårigheter i sitt dagliga liv som pojkar med adhd. De har svårare att planera och organisera sin vardag och kommer oftare i konflikt med sina kamrater. Depression och ångest är också vanligare.

Hur kan vi bli bättre på att stötta flickor med adhd i vår närhet?

– Skolan har en viktig roll, det är viktigt för lärarna att inte lägga större krav på tjejer än killar för det gör vi ofta omedvetet. Och dessutom, tjejer som inte klarar vara som tjejer är generellt, de blir sedda med oblida ögon. Så fort man som lärare tänker att någon beter sig annorlunda, tänk då också sen på vad hon kan behöva för stöttning här.

Så här prenumererar du!

Klicka HÄR för att komma till prenumerationserbjudandet. Då får du inloggningsuppgifter som du kan använda för att logga in med i e-tidningsappen och nyhetsappen.

De nedladdningsbara apparna hittar du om du söker på ”Partille Tidning” i AppStore eller Google Play.

Så här prenumererar du och hämtar apparna:

Klicka HÄR för att komma till prenumerationserbjudandet. Då får du inloggningsuppgifter som du kan använda för att logga in med i e-tidningsappen och nyhetsappen.

De nedladdningsbara apparna hittar du om du söker på ”Partille Tidning” i AppStore eller Google Play.