Jakten på svartvitt guld i form av bilder från svunna tiders påskfirande startar hos Partille Hembygdsförening, som i en miniutställning dekorerat ett fönster i sina lokaler på Gamla Kronvägen ger ett smakprov på hur det kunde se ut.
Föreningens sekreterare Per Arne Skansen, berättar om traditionen som av allt att döma startade på västkusten.
– Traditionen att barn klär ut sig till påskkärringar och gubbar tycks ha varit vanlig i Västsverige på 1800-talet, och har sedan spritt sig över landet, och även till Finland där de kallas påskhäxor, säger han.
Anor till 1600-talet
Just påskbrasor verkar vara en unik västsvensk tradition som på ett eller annat sätt går att spåra till 1600-talet då totalt häxpanik rådde i stora delar av landet.
På den tiden var Sverige en djupt religiös protestant nation och kyrkans män hade feberdrömmar om trollpackor som färdades till Blåkulla på uppochnedvända kossor och kvastar för att gå på gästabud hos djävulen själv.
Häxorna skrämdes med eld och gevär
För att skrämma bort häxorna under färden tände allmogen brasor och sköt med gevär. Dessa kulvapen ersattes i något modernare tid av fyrverkerier. Under 1800-talet började folk klä ut sig till påskkärringar och påskgubbar. Till en början var det fullvuxna människor som strök omkring i skräckinjagande munderingar, men detta gav tack och lova vika till en mer barnpräglad tradition i längre fram.
I bildspelet i toppen av artikeln har Partille Tidning samlat bilder från hur Partilleborna firade påsk innan färgfotografierna gjorde sitt intåg. Känner ni igen er?
LÄS MER:Därför hamnade Jeriko i Partille
LÄS MER:William Gibsons dramatiska flykt – från människohandlarna
LÄS MER:Skottarnas skräckvälde lade grunden för Jonsereds fabriker
