Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

1/6

Experter om bästa metoden för att bekämpa parkslide

Hundragradigt vatten rakt på rotknölen, övertäckning eller bökande grisar? Flera nya metoder mot den invasiva växten parkslide provas nu.
Men vilken är bäst? Och hur orolig behöver man vara för att växten ska ta sig in i hus?
I Partille kommun som testas en av de mest lovande metoderna.
– Parkslide växer normalt på vulkansluttningar så den är extremt tålig mot väldigt mycket, säger Mora Aronsson, biolog på Sveriges lantbruksuniversitet.

Med en lätt stöt trycker säsongsarbetaren Elin Lindell ner ett spjut mot den bambuliknande parkslidestammens rot. Från spjutet strömmar kokhett vatten under cirka 20 sekunder. Hon drar upp spjutet och ger sig på nästa rotknöl en dryg decimeter längre bort.

Vi träffar henne vid ett cirka 100 kvadratmeter stort bestånd längs en gångväg i östra Sävedalen. Hon har redan hållit på hela förmiddagen och tror att hon kommer behöva några dagar till innan hon kan gå vidare till ett annat ställe.

– Det är roligt för man ser resultat ganska fort, säger hon.

Men det är ett tidskrävande och tålamodsprövande jobb hon har framför sig. När rötterna är behandlade ska bladen också sprutas med hett vatten fem till sex gånger under sommaren och nästa år kan proceduren behöva göras om på de plantor som tagit sig. Efter två till tre år ska det räcka att övervaka och ta bort små skott de kommande åren.

Parkslide

Parkslide är en seglivad växt med mycket stark spridningskraft, som har förmågan att ta över stora områden snabbt och tränga ut andra arter.

Till utseendet är den lik bambu och kan bli upp emot 2,5 meter hög. Jordstammarna (rhizomen) i rotsystemet är massiva, ofta 5–6 m långa och kan växa upp till en meter på en växtsäsong.

Naturligt sprider sig parkslide via rötterna i marken. Långdistansspridning sker i dag främst via flytt av jordmassor, där rhizombitar så små som 0,7 gram kan växa upp till nya plantor.

Källa: Naturvårdsverket

Kraftig tillväxttakt

Parkslide är en invasiv växt som ursprungligen kommer från östra Asien. Den började importeras till Europa på 1800-talet för att planteras i slottsparker och har därefter förvildats.

Den utmärker sig genom en kraftig tillväxttakt hos jordstammarna och kan ställa till problem när dessa tränger igenom asfalt och tar sig in i rör och husgrunder.

Ett annat problem är att den tränger undan andra växter och påverkar den biologiska mångfalden.

I Västra Götaland har allt fler fått upp ögonen för växten de senaste åren. Det syns inte minst på antalet inrapporterade fynd i Sveriges lantbruksuniversitets artportal. Från en handfull inrapporterade fynd i början av 2010-talet till över 1700 förra året.

Ulf Larsson, handläggare på Naturvårdsverkets artenhet och specialiserad på bland annat parkslide, tror att ökningen framför allt har att göra med uppmärksamheten i media kring växten den senaste tiden.

– Tittar man på hur spridd den är så förekommer den främst i södra och mellersta Sverige och så har det gjorts enstaka fynd längs Norrlandskusten. Men den finns ännu inte i norra Sveriges inland, säger han.

Ulf Larsson, handläggare på artenheten på Naturvårdsverket. Bild: Privat
Ulf Larsson, handläggare på artenheten på Naturvårdsverket. Bild: Privat

Parkslide finns inte på EU:s förteckning över invasiva främmande arter som ska bekämpas, men många tror att den snart kommer att listas.

– En del av problematiken är att parkslide är så svår att få bort. Den är väldigt tålig, och livskraftig. Och om man bestämmer sig för att bekämpa den är det viktigt att man tänker till innan och har en plan för att inte förvärra situationen eller sprida växtdelar till andra områden. Det är också viktigt att kolla med återvinningscentralen så de kan ta emot växtdelarna, säger Ulf Larsson.

Om den står fint och inte sprider sig är Naturvårdsverkets råd att inte röra den alls.

Metoder mot parkslide

Flera metoder har prövats mot växten. Allt från extremt dyra metoder som att gräva upp beståndet med grävmaskin och sedan innesluta den förorenade jorden i speciella markmembran flera meter under jorden, till en billigare metod där växten kapas ovan jord minst fyra gånger per växtsäsong under flera år.

Det pågår många försök och forskningsprojekt men det tar ett par år innan man kan bedöma effekten.

Problemet med de här metoderna är växtens extrema tålighet. Det kan räcka med 0,7 gram av en rot för att ett nytt bestånd ska växa upp, och rötterna kan ligga i dvala i 20 år för att sedan växa till igen.

Även behandling med giftet glyfosat har provats och har visat sig döda ett bestånd på ett par år, men då det även påverkar omkringliggande växter håller metoden på att fasas ut.

– Det är svårt att rekommendera en specifik metod, då det är väldigt situationsanpassat. Hur det ser ut på platsen. Och det pågår många försök och forskningsprojekt, men det tar ett par år innan man kan bedöma effekten, säger Ulf Larsson.

Metoden med varmvatten ingår till exempel i ett forskningsprojekt i Lund. Samma projekt tittar även på om grisar som bökar kan vara ett effektivt sätt att bekämpa växten. Något som Härryda kommun provade förra sommaren med vad som verkar vara ett lovande resultat. I år har man nämligen inte sett någon tillväxt av parkslide där grisarna bökade, enligt kommunens projektledare Teresia Engbom.

– Det har faktiskt inte kommit upp så mycket. Så vi är glatt överraskade att det blivit så bra, säger hon.

Men det dröjer innan de kan se något slutgiltigt resultat. Några små skott har vuxit upp utanför området där grisarna bökade som man nu planerar att plocka bort för hand för att trötta ut växten.

I Storbritannien har man tagit det ett steg längre och tittar på om en bladloppa från Japan som är en naturlig fiende till växten i dess ursprungsmiljö skulle kunna användas även i Europa. Men att släppa ut loppan i Sverige är inte aktuellt i nuläget.

– Nej, absolut inte. Det vi gör nu är att följa forskningen kring arbetet med detta och se vad det landar i för resultat, säger Ulf Larsson.

Ska bekämpa ett 20-tal bestånd

I Partille har man valt ut ett 20-tal bestånd som man börjar bekämpa i år. De är allt från 10-200 kvadratmeter stora och arbetet beräknas ta säsongsarbetaren Elin Lindell hela sommaren till och med september att slutföra.

Vi får in många tips. Allt från att hälla diesel till att släppa ut får i hela kommunen.

– Om man jämför de ytor som är behandlade med de som inte är det, så är det en väldig skillnad. Man ser att de vissnar ner, så vi är hoppfulla, säger Caroline Johansson, driftingenjör på Partille kommuns gata- parkavdelning.

Det är första gången kommunen satt in åtgärder mot växten.

– Eftersom den inte ligger på EU:s lista över invasiva arter så har det inte varit tvång att göra något, så det är inte så många kommuner som gjort så mycket än. Men nu har vi sett att den sprider sig jättemycket i Partille och att vi har ett stort bestånd i hela kommunen så det är lika bra att ta tag i det, säger Caroline Johansson.

I Göteborg till exempel utför kommunen i nuläget ingen aktiv bekämpning av parkslide utöver att kartlägga den och utvärdera de metoder som provades förra sommaren.

Det senaste året har Partille kommun fått många synpunkter om parkslide som växer på kommunens mark från oroliga Partillebor. Och i SLU:s artportal finns nu 322 fynd om parkslide i kommunen. En dryg tredjedel av dem rapporterades in under förra året.

– Det har kommit samtal till kundcenter nästan varje vecka skulle jag säga. Vi får in många tips. Allt från att hälla diesel till att släppa ut får i hela kommunen. Folk är oroliga, säger Caroline Johansson.

Parkslide har tagit sig in i hus

Men hur orolig behöver man vara? Enligt nyhetsrapportering från framför allt Storbritannien har parkslide tagit sig in i husgrunder och rör och därmed också börjat påverka husprismarknaden. Finns parkslide i närheten går priset ner.

I Sverige har ett fall där parkslide upptäcktes i trädgården efter husköpet prövats av Fastighetsmäklarinspektionen. Där hade växten tagit sig in i husets väggar via rör och en glasveranda och saneringskostnaderna bedömdes uppgå till miljonbelopp.

Mora Aronsson, biolog på Sveriges lantbruksuniversitet som det senaste året specialiserat sig på parkslide, tycker dock inte att man ska vara så orolig.

– Jag tror att risken är rätt liten. Det är väldigt få fall i Sverige där parkslide verkligen har gått in i grunder och kommit upp i huset. När det hänt har det varit speciella förutsättningar där det funnits sprickor som den kommit in genom. Normala svenska hus bör vara rätt så säkra, säger han.

Mora Aronsson, biolog Sveriges lantbruksuniversitet Bild: Privat
Mora Aronsson, biolog Sveriges lantbruksuniversitet Bild: Privat

Men om parkslide växer nära husgrunden bör man ändå vara uppmärksam och bekämpa den, tycker han.

– Är det mycket parkslide så måste man kontakta kommunen och länsstyrelsen för det kan bli väldigt kostsamt och ett arbete man inte klarar själv. Men har man bara någon enstaka kvadratmeter så kan man gräva upp den. Men man måste gräva både runt omkring och djupt för att få med alla rötter.

Han påpekar också att det är viktigt att allt slängs i brännbart för att växten inte ska spridas till nya områden.

– När man väl har bestämt sig så gäller det att vara ihärdig och följa upp år efter år. Parkslide växer normalt på vulkansluttningar så den är extremt tålig mot väldigt mycket, säger Mora Aronsson.

Så här prenumererar du och hämtar apparna:

Klicka HÄR för att komma till prenumerationserbjudandet. Då får du inloggningsuppgifter som du kan använda för att logga in med i e-tidningsappen och nyhetsappen.

De nedladdningsbara apparna hittar du om du söker på ”Partille Tidning” i AppStore eller Google Play.