När kollegorna på Kulturum dagen efter branden i Björndammen fick bekräftat att det var Mazen Almashhadani som förlorat sitt liv så samlades de till en inofficiell minnesstund i ett konferensrum.
– Vi var ett 20-tal som pratade och mindes honom och skrev i en kondoleansbok. Det var en fin stund, säger John Carlsson som i egenskap av kommunens ledare för den arbetsgrupp där Mazen ingick har många minnen av honom. Många och varma.
– Mazen var otroligt och genuint snäll, det var nog bland annat därför han gick hem så väl bland de äldre trots att han hade svårt med svenskan ibland. Han mötte en alltid med ett leende på läpparna och när han frågade hur man mådde så lyssnade han verkligen på svaret. Dessutom var han en av de mest vetgiriga jag någonsin träffat, om det var något han inte förstod så såg han till att ta reda på det. Det är så ledsamt att, jag är inte säker på att han förstod hur många som verkligen tyckte om honom.
”Det sa något om hans sätt att se på livet”
Mazen Almashhadani kom ensam till Sverige från Turkiet för sju år sedan och i en tidigare artikel berättar hans familj om hur de fick beskedet och om Mazens liv i Sverige. En som hör om hela hans lång väg till Sverige är Martin Blomberg, tidigare evenemangskoordinator på Partille arena.
– Jag träffade Mazen samma veva som Kvarteret Kniven skulle börja rustas upp. Han mötte alltid mig med ett leende och frågade alltid hur jag mådde och hur jag hade det. Han berättade också om sin långa resa genom Europa och jag häpnade över hur kämpigt det måste ha varit, men han poängterade att Nordmakedonien faktiskt var helt fantastiskt till fots. Det var det han främst kom ihåg, vilket jag tyckte sa något om hans sätt att se på livet. Om fler, likt Mazen, kunde ta till vara på fina saker som han gjorde tror jag faktiskt alla skulle ha det lite bättre här i världen. Oerhört sorgligt att han inte är med oss längre.
Mazens arbetsgrupp jobbar med lite av varje i Kulturum vilket lett till att han under sin tid i Partille kommuns tjänst fick träffa många människor. John Carlsson säger sig inte ha hört ett ont ord om honom, vilket i sig inte är så konstigt då Mazen ”inte över huvud taget hade något ont i sig”.
Empatisk och varm
Maria Dahl, kultursamordnare på Kulturum, hade också hon mycket med Mazen att göra då han hjälpte till på evenemang, var publikvärd och alltiallo. Även hon minns honom med värme.
– Jag minns Mazen som en empatisk, varm och hjälpsam person. Jag önskar så att han hade fått en lite lättare och lyckligare tid och omstart här i Sverige. Kommer sakna honom på Kulturum, säger hon.
Den kondoleansbok som fanns på den lilla minnesstunden på Kulturum togs med till de äldreboenden där John och Mazens arbetsgrupp åker på besök någon eller några gånger i veckan. Nu är tanken att boken ska överlämnas till familjen i Turkiet.
– Det är så många som skrivit så fint i boken och jag ska kontakt familjens representant i Sverige så att den kan hamna hos dem som ska ha den – Mazens familj. De ska få veta hur många som tyckte om honom, säger John Carlsson.
LÄS MER:Polisens teori: Här startade branden i Björndammen
LÄS MER:Syskonen skrek och bankade på dörrar för att få ut grannarna
