Hobbykonstnärer ställer ut sina alster i kyrkan under våren

De är anställda inom svenska kyrkan till vardags. Men de har också en sak till gemensamt. De målar på sin fritid. Men där slutar likheterna för den konst som just nu finns för allmän beskådan i församlingshemmet på Svenska kyrkan i centrala Partille.

Bibliska bilder i akvarell och tusch

Tommy Dröscher är fastighetsskötaren som gärna målar natur och djur i miljövänlig, vattenbaserad olja. Det är mörka färger med djur som slår emot en. På väggen åt andra hållet finns diakonen Ingrid Holtsungs inramade tavlor. Hon ställer ut sina bibliska bilder målade i akvarell och tusch. De är målade för 25 år sedan och hon har haft de för utställning tidigare. Ingrid Holtsung har nyare tavlor hemma som hon målat då hon återigen tagit upp penseln och börjat måla. Men de är för privata för att ställa ut. Ett litet nymålat motiv har smugit sig in i utställningen. En koltrast som sjunger i mörker och där hjärtan sprutar ut ur munnen.

– Man får hopp om att det kommer nånting, man hör sången, det kommer ljus och gryning, säger Ingrid Holtsung.

De tavlor hon ställer ut med och som besökaren får se är istället tydligt andliga och lyfter upp teman som ensamhet. Det här möter hon i sitt arbete under de många samtal hon har med personer. Hon pekar på en tavla där Jesus sitter mittemot någon vid köksbordet.

– Varsin kopp kaffe och prata om livet, det är ju mitt arbete, säger hon.

LÄS MER:Vinylmässa lockade nyfrälsta musikälskare och veteraner

Prestationskrav stoppade från att måla

Under många år satte hennes egna prestationskrav hinder och hon slutade måla helt. Men sedan ett halvår är hon igång igen, efter att ha gått kreativitetskurs som drog ner hennes ambitioner.

–Den handlade egentligen inte om att prestera utan tvärtom, att få fram det man har inom sig.

Då släppte spärrarna och nu målar hon intensivt.

– Det är ganska terapeutiska bilder, mycket bearbetning av olika livsområden. Men dom är jätteviktiga för mig.

Ingrid Holtsung: ”Och i vanliga fall när det är akvarell är det stort, luftigt och svepande. Men det här är väldigt väldigt detaljerat och så lägger jag på lite tuschpenna efteråt ibland, här och var.”

Ett kvarts sekel och man kan tänka sig att det kanske blev en skillnad i hur hon målar idag. Men utöver motiven så är det inte någon större skillnad, konstaterar Ingrid Holtsung. Hon målar fortfarande i akvarell.

– Och i vanliga fall när det är akvarell är det stort, luftigt och svepande. Men det här är väldigt detaljerat och så lägger jag på lite tuschpenna efteråt ibland, här och var. Jag målar på ungefär samma sätt i dag. Min tro har jag med mig ändå, men det är andra motiv.

Som ung läste hon en ett par år estetisk linje på folkhögskola, men annars är hon till stora delar självlärd. Att måla betyder mycket för Ingrid Holtsung som är tacksam över att hon kan uttrycka det hon känner via penseln.

– Man har tankar och känslor i huvudet som man bär runt på, att uttrycka det och få ner det på papper gör att det blir tydligt. Så det har ganska mycket terapeutisk betydelse för mig.

Är det därför du målar just nu?

– Det är en gåva jag vet att jag har, så jag vill ta tillvara på det. Och sen så blir jag glad av det, det väcker mycket känslor, men jag blir glad av det.

De sju dygderna med olika chakramotiv

På den andra långsidan i församlingshemmet finns en hel vägg med färgsprakande stora tavlor målade i akryl och blandteknik. De sju dygderna heter tavlorna av Jenny Elwe, fast det var bara fem som fick plats på väggen. Hon är till vardags värdinna i kyrkan och tog upp penseln för två år sedan och nu har hon sin första utställning.

– Det känns jättekul, äntligen! Jag skrev på Facebook att äntligen kommer jag ut ur konstnärsgarderoben, säger Jenny Elwe med ett stort leende.

LÄS MER:Snart kan du spreja graffiti – vid Kniven

Hon har haft en viss rädsla för att ta steget, eftersom hennes konst behöver förklaras en del, säger hon.

– Det här med dygder kan ju kännas oerhört tråkigt, och mossigt och gammaldags och allt möjligt, men det är så högaktuellt. Och jag förstår varför jag fick uppgiften.

Varför tror du det?

– Vi lever i en tid när de sju dödssynderna fullständigt har tagit över samhället. Vi behöver träna på de här grejerna igen.

Hennes tavlor har döpts till olika dygder som motsvaras av ett chakra – det vill säga energicentrum som finns i kroppen inom olika andliga läror. Hon gör sin tolkning av dygderna som sammanstrålar med olika chakrasymboler eller livshjul, inne i tavlan. Färgvalen är gjorda utifrån chakrasymbolernas färg.

Jenny Elwe: ”Jag skrev på Facebook att äntligen kommer jag ut ur konstnärsgarderoben".

–Jag har ett väldigt andligt liv och försöker leva så andligt som det går. Men jag är absolut inte bunden i en låda, det är för mig livsfarligt. Jag tror det är farligt att måla in sig i en låda. Egentligen vill vi alla samma sak, men vi är i olika kontexter och kallar det olika saker, säger hon för att förklara att hon blandar olika läror i sin konst.

De sju dygderna och de sju dödssynderna är etiska livsregler. Medmänsklighet, tålamod, generositet och ödmjukhet är några av dem. Vrede, girighet och högmod är några av motpolerna.

– Vi behöver balanser upp alla dygder. Det var en ingivelse att jag kunde få ihop dygderna och det här med chakrasystemet.

I bagaget har hon en textilutbildning från högskolan i Borås, och har också haft ett kreativt yrke som bland annat designer tidigare. Under en period drev hon också en cateringfirma. Allt det lade hon på hyllan och arbetar idag som värdinna inom församlingen. Ett arbete hon trivs med. Att måla är en hobby idag, men förhoppningen är att en dag kunna livnära sig på sin konst.

– Måla ännu mer. Det är här jag mår bra. Så det är där jag ska vara, i det kreativa.

LÄS MER:Jonseredsdesigner tolkar världskänd konstnär på textilmuseum

Shamiram Demir

shamiram.demir@partilletidning.se