Fler besökare till kyrkan under Allhelgona än vid julen i Partille

LÄS MER:Välbesökt på församlingshemmet ”Stort intresse”

Seden att tända ljus vid sina dödas gravplats är rätt ny i Sverige. Den började så sent som på 50-talet. Kanske har det med invandringen att göra eller med att den vanlige svensken började resa mer och ta med sig seden tillbaka. Det är oklart. Till helgen är det först alla helgons dag, under lördagen. Vilket inte varit en särskilt stor sak i Sverige, eftersom helgon inom Lutherska kyrkan inte har en lika given plats som inom katolicismen eller de ortodoxa kyrkorna.

Under söndag firas sedan alla själars dag. Det är till minne av alla våra anhöriga som gått bort. Det är den delen av firandet som har växt alltmer i Partille, konstaterar kyrkoherden Mattias Algotson.

– Det är fler som söker sig till våra miljöer under helgen, förr var det jul som var den stora högtiden. Men allhelgona har seglat upp som den större högtiden nu och det är fler besökare till både begravningsplatser och kyrkor i Partille, säger Mattias Algotson

Han förklarar att de som besöker någon av kommunens fyra gravplatser oftast kommer i grupper om flera generationer, både barn och äldre kommer tillsammans för att tända ljus och smycka graven till någon kär som gått bort.

– Det är framför allt under lördagen som det kommer folk hela dagen och tänder ljus och smyckar sina gravar. Det har ökat för vart år som gått de sista åren.

Många besöker gravar till släktingar i hembygden

Besöket på kyrkogården under helgen upplevs som större än i Göteborg, vilket kan ha naturliga förklaringar.

– Att den har blivit så stor på landsbygden, tror jag har att göra med att många återvänder till sin hembygd under dessa dagar.

Det kan vara Partillebor som har bott här och kanske passar på att besöka sin gamla far- och morföräldrar som är begravda här. Han förklarar att trenden ser likadan ut på andra mindre orter som Lerum, Vingåker och Gråbo, där han också arbetat.

– Många åker på en turné, de har släktingar lite överallt och de är tacksamma att kyrkan bjuder på kaffe och kaka och att de kan sitta ner för ett samtal.

På Kvastekulla griftegård, som gravplatsen heter eftersom det saknas en kyrka, är det tusentals besökare som kommer under allhelgonahelgen varje år. Med undantag för corona-året som gått. Det bjuds på fika, musik spelas i kapellet och både präster och diakoner finns på plats för ett samtal för den som vill.

Parkeringsvakter har fått styra bilkaos

Men flödet av besökare har blivit delvis kaotiskt under helgen som kommer. För att styra upp bilflödet och undvika olyckor har kyrkan börjat anlita parkeringsvakter som dirigerar besökarna rätt så det flyter på bra.

– Större än nu har det nog aldrig varit förut, säger Mattias Algotson om hur allhelgona firades år 2019, innan pandemin bröt ut.

Hur det blir i år återstår att se. Utöver pynt på kyrkogården, som kyrkans ansvariga också står för, tänds många tusen gravlyktor som lyser upp på kyrkogården. Att helgen har vuxit och uppmärksammas av allt fler är bara bra för själen, tror kyrkoherden i Partille.

– Jag tycker det är väldigt fint. För vi gör väl i att komma ihåg att vi inte är odödliga. Livet blir viktigare och värdefullare om man kommer ihåg att det är ändligt.

”Det är inte nånting konstigt, märkligt eller spöklikt med döden, utan det är en del av livet. Sen är det fint att få hedra dem som kommer före oss.”

Mattias Algotson menar att folk i allmänhet pratar alldeles för lite om döden i dag. En osund inställning kring en naturlig sak, resonerar han. Kanske är det en del av förklaringen till det ökade intresset för allhelgonahelgen.

– Vi har länge levt i ett land där man skyfflat döden under mattan. Vi lever i ett dödsföraktande samhällle, till slut måste man hitta kanaler för att visa sin sorg och hedra de döda.

Algotson ser också hur allt fler människor som går bort inte begravs på traditionellt vis. Det handlar om enkla gravsättningar där ingen traditionell begravningsceremoni äger rum med någon präst som håller minnesgudstjänst – ännu ett sätt att skala av det andliga från riten att begrava våra döda. Anhöriga får då mindre utrymme att prata om den döde.

– Det är välgörande för samhället att man förhåller sig på ett öppet och bra sätt till döden. Det är inte nånting konstigt, märkligt eller spöklikt med döden, utan det är en del av livet. Sen är det fint att få hedra dem som kommer före oss.

Att påminnas om vår egen dödlighet kan lära oss en del om hur vi kan leva våra liv, fortsätter Mattias Algotson.

– Jag tror att man blir varsammare och tacksammare om livet när man tänker på döden.

Har folk blivit mer troende på senare år, är det en förklaring till det ökade intresset?

– Nej. Det skulle jag inte säga att det är. Däremot har folk blivit bättre på att uppmärksamma de döda. Jag tror att det har med vårt ytliga slit- och släng-samhälle att göra.

På mindre orter läser prästen fortfarande upp namnen på dem som gått bort under året vid gudstjänsten den här helgen. Men det görs inte i Partille längre eftersom det är alldeles för många och man riskerar att missa någon. Församlingarna tänder istället ljus för alla som dött det gångna året.

LÄS MER:Nästan 100 år gamla kyrkan brann – ersattes av glasslager

Shamiram Demir

shamiram.demir@partilletidning.se