• Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: PRESSBILD

Rivstart på musikkarriären

Musik

De hade bara känt varandra i en dag när de började att göra musik tillsammans.
Ett knappt år senare har duon Internatet släppt fem låtar och skrivit kontrakt med ett skivbolag.

Under uppväxten spelade William Jansson både gitarr, bas och trummor och var med i flera olika band hemma i Mölnlycke.

– Ett band hette Mouses of parliament. Jag gick i musikskolan Svängrummet där vår lärare Vanja Holm satte ihop oss i olika band. Vi hade ett glamrockband men det dog ut ganska fort. Sedan hade jag ett band med några klasskompisar, men det var aldrig något seriöst, minns William.

Hoppade av skolan

Halvvägs genom gymnasiet på Hulebäck slog skoltröttheten till och han hoppa- de av skolan.

– Jag skulle ha valt ett musik­program i stället, då kanske jag inte hade hoppat av, men jag tänkte att man inte kunde plugga musik. Jag ville bara sitta hemma och ­göra beats på datorn. Min morsa fick panik när jag hoppade av skolan, hon hittade en utbildning i musik­produktion på Löftadalens folkhögskola i Åsa åt mig. Jag hade inga förväntningar alls när jag åkte dit, men det blev mitt bästa år någonsin, säger William.

Har mamma att tacka

På skolan träffade han Benja­min Alinder som är lika lyrisk över året på Löfta­dalen. Även han har sin mamma att tacka för att han hamnade just där.

– Jag läste sista året på este­tiska programmet hemma i Falkenberg och hade fullt upp med vår slut­produktion, en musikal, och hann inte riktigt tänka på vad jag skulle göra efter skolan. Det var min mamma som är sångpedagog som tog tag i det och kollade upp vilka linjer som fanns där inte ansökningstiden hade gått ut. Hon hittade tre utbildningar till musikproducent, jag sökte ­alla­ och kom in på alla men den i Åsa var närmast och kändes helt rätt, säger Benjamin.

Även han spelade många olika instrument och sjöng under uppväxten men ville inte behöva satsa på ett enskilt instrument.

– Hade jag gått en utbildning där jag bara skulle spela piano hade jag fått lust att sjunga i stället. Hade jag gjort det hade jag fått lust att spela trummor, förklarar Benjamin.

Rädd för att sjunga

William och Benjamin upptäckte snart att de gillade samma typ av musik. Redan andra dagen på skolan, som är ett internat, skapade de sina första beats tillsammans på rummet.

Benjamin kände direkt att de borde börja skriva musik tillsammans och dra igång något lite mer seriöst. William var mer avvaktande.

– Jag ville fortfarande göra ett lite hårdare sound och så var jag rädd för att folk skulle höra mig sjunga. Det har jag lärt mig nu, säger han.

På skolan fick eleverna visa upp sina alster för varandra. De där första beatsen växte till en hel låt och de andra eleverna tyckte den lät bra. Innan killarna kunde släppa låten på Spotify måste de dock ha ett bandnamn.

– Vi var inne på att kalla oss Kollektivet men vi är ju bara två. Någon kom upp med Inter­natet, vissa på skolan tyckte det var klockrent, vi bodde ju på ett internat, andra tyckte det var för likt Hov1. Vi frågade runt på skolan och förde lite statistik, de flesta tyckte det var bra, ­säger Benjamin.

De släppte låten Svårt och fick god respons.

– Jag förväntade mig mer hat och att folk skulle skriva negativa kommentarer men det har inte varit mer än en halv grej, säger Benjamin.

– Ja, alla har varit jätte­positiva och tycker att låten är bra, säger William.

Hittat eget sound

De beskriver Svårt som den av deras låtar som är mest mainstream. Sedan dess har de utvecklat mer av sitt eget sound som William beskriver som en blandning av pop, hiphop och Håkan Hellström.

– Det är lite poetiskt och lite göteborgsdialekt. Vi skriver om allt från heartbreaks till vänner, relationer och sådant som händer i ens liv, säger han.

– Det är våra känslor på ett papper, summerar Benjamin.

De släppte ytterligare några låtar på Spotify och bestämde sig för att skicka några demos till olika skivbolag.

– Vi hade lärt oss mycket på skolan om hur man tar kontakt med skivbolag så vi skickade ut lite demos. När vi skickade dem trodde vi ju inte att någon skulle svara, säger Benjamin Alinder.

Skivbolag hörde av sig

Det dröjde dock bara några dagar innan vd:n på TGR Music group hörde av sig.

– Han var väldigt intresserad, vi var nära att köpa champagne, säger William.

Duon fick bege sig till skivbolagets kontor i Södertälje och efter en lång process skrev de till sist kontrakt med bolaget om att släppa åtta låtar tillsammans. Den första av de åtta, låten Svider, släpptes för några veckor sedan.

Att det är lättare att nå ut med sin musik med ett skivbolag bakom sig har de redan fått känna på.

– Vi har redan fått tre gånger så många lyssningar på Spotify på bara någon vecka.

Deras största spelning hittills var på folkhögskolans egen festival, Trästocks­festivalen, i samband med skolavslutningen.

– Vi var sista akten och det var ett högt tryck. Det var första gången som jag sjöng i en mikrofon, det var läskigt men roligt, säger William och ler åt att rektorn kallade dem för ”skolans stolthet”.

– Tänk om min rektor på gymnasiet hade hört det,
säger han.

Vill flytta ihop

Nu är året på folkhög­skolan över och killarna har flyttat hem, till Mölnlycke och Falken­berg. Benjamin jobbar på Ica, William jobbar halvtid med fakturatjänst.

– Det är motsatsen till ett ”rockstar life” men till våren ska vi försöka flytta ihop i Göteborg. När vi har fått ihop lite fler låtar vill vi gärna komma ut och ha lite spelningar. Vi har ganska många låtar som är nästan färdiga, säger William.