Jonathan Edvardsson. Arkivfoto: Daniel Elfvelin

Sävehofs herrar tog klubbens sjunde finalplats

Handboll

Det är för tidigt att säga om Sävehof är på väg mot en ny storhetsperiod, men 2019 är utan tvekan ett utropstecken. Efter att damlaget vunnit sin semifinal och klubben lyckades gå till SM-final med fem av sex ungdomslag fixade även herrlaget en finalbiljett.

Sävehof skrällde i kvartsfinalen mot Malmö och följde upp med en ny skräll i semifinalen mot Skövde. I måndags hade laget kommandot från start till mål och säkrade finalplatsen efter seger med 3–1 i matcher. Och om damlaget prenumererat på finalplatser har herrarna fått vänta längre, närmar bestämt i sju år.

Varför framgången kommer just i år har sportchefen Anders Eliasson inget enkelt svar på. Det handlar om ett gediget arbete med att skapa en sammansvetsad grupp och vinnarmentalitet, en formtopp till slutspelet, att vara befriade från skador, och det handlar om att ha marginalerna på rätt sida.
Vad sportchefen kan konstatera är att vägen mot en ny final har skett enligt typisk Sävehofmodell. Efter SM-guldet 2012 tappade laget flera tunga namn. Klubben stod då inför ett val, att fylla hålen med nyförvärv utifrån eller satsa på egna produkter.

– Vi visste att vi hade bra spelare på gång underifrån och charmen är inte att vinna med ett köpelag utan ett lag med egna produkter, det är filosofin som klubben står för, säger Anders Eliasson, som varit med under hela resan.

Sävehof har inte legat på latsidan, som han uttrycker det, sedan dess. Man har fått tillbaka spelare som Per Sandström, Johan Jakobsson och Jonas Larholm och värvat Joakim Larsson och Christoffer Brännberger. Men spelarna utifrån ska fylla de enstaka hål där Sävehof för tillfället inte hittar rätt spelare i de egna leden, de ska inte utgöra stommen i laget.

Och det är inte utan stolthet som Anders Eliasson räknar upp sitt unga garde – lagkaptenen Jonathan Edvardsson, William Bogojevic, Oskar Sunnefeldt, Gzim Salihi och Gustav Davidsson, spelare som alla är födda mellan 1997 och 1999. Detta att jämföra med både Malmös och Skövdes nyckelspelare som är födda i slutet på 80-talet/början på 90-talet.

Svaret på om Sävehof kan följa upp årets framgång återstår att se under kommande säsonger. Men kvittot på att det finns fler talanger i de egna leden kom i förra veckans USM-slutspel, där Sävehof tog sig till fem av sex finaler.

– När vi tre år i rad var i final med både herrarna och damerna mellan 2010 och 2012 hade vi fyra fem lag med till slutspelet i USM. Men jag har varit med ett tag och under min tid i Sävehof har jag aldrig varit med om att vi spelat i fem finaler, det är smått otroligt.

I USM blev det tre guld. Om, och i så fall hur många till det blir, avgörs i finalserier i bäst av fem matcher för både herrarna och damerna.

På lördag startar Sävehof borta mot Alingsås. Anders Eliasson anser att motståndaren, som slog ut senaste årens gigant Kristianstad, får gälla som knapp favorit. Men i princip är det fifty-fifty tycker han. Alingsås var fyra poäng före i serien och har 2–1 i inbördes möten under säsongen. Båda lagen lägger sin grund i ett tufft och aggressivt försvarsspel och har två formstarka målvakter som kommer att spela avgörande roller.

En handfull Alingsåsspelare som har sin bakgrund i Sävehof ger finalen en extra krydda.

– Det blir självklart en derbykaraktär, det här ska bli kul.