Var är den psykosociala ohälsan i skoldebatten?

Härryda

Den psykiska ohälsan i Härryda kommun uppges öka. Detta framgår av revisionsrapporten ”Granskning av samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga” från september 2017.
Om fler barn ska kunna tillgodogöra sig undervisningen krävs en förbättrad elevhälsa som kan arbeta hälsofrämjande förebyggande och åtgärdande.
Ur kommunens LUPP-undersökningen 2017 framgår att en stor andel av elever i Härryda kommun” sällan eller aldrig är trygga i minst någon av ett antal vardagliga miljöer.

Liberalerna i Härryda anser att det hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbetet måste tas på större allvar.
Psykologer, kuratorer och övriga professioner behöver användas mer för att utveckla skolan så att alla elever får möjligheter att klara målen. Psykologernas och kuratorernas arbetsbelastning är hög och ökar. Det beror främst på att antalet barn i behov av särskilt stöd växer men också på att de akuta elevärendena blivit fler.

Merparten av elevhälsans resurser går till att identifiera och utreda de elever som har svårigheter i skolarbetet och skolmiljön, allt för lite tid finns för att göra något åt att problemen uppstår.
Elevhälsan förväntas utreda enskilda elevers problem i stället för att förebygga och behandla dem.
För att psykologer och kuratorer skall få möjlighet att arbeta med den växande psykiska ohälsan krävs mer, men också ett arbetssätt som tydligare stödjer den enskilda eleven.

En faktor handlar om ett rimligt elevantal för den psykosociala personalen. En annan faktor handlar om att uppdragen för stödenheten och elevhälsan anpassas till att det hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbetet kan utföras.
Det krävs också att de psykologer och kuratorer som arbetar i skolan har rätt kompetens för psykosocialt arbete med individer.
Utbildning i psykoterapi eller psykosocialt behandlingsarbete är en förutsättning men också krav på legitimation. Legitimationen är väldigt viktig för elevsäkerheten. Den gör att eleven kan vara säker på att behandlaren har relevant utbildning och det kommer också gå att återkalla en legitimation om det skulle vara nödvändigt.

Ett viktigt steg i detta är att det tillsatts en psykologiskt ledningsansvarig (PLA) med ansvar för kvalitet, egenkontroll, rekrytering och kompetensutveckling för psykologerna vid stödenheten i Härryda kommun.
Det är dock fortfarande oklart vad skollagens krav på att eleverna ska ha ”tillgång till” elevhälsa betyder i praktiken. Formuleringen tolkas olika från skola till skola.

Det kan innebära att en skolkurator eller psykolog alltid finns på plats, men också att tjänsten köps in timme för timme vid akuta problem.
Sveriges elever har rätt till en likvärdig skola och för det behöver skollagen bli mer tydlig om vad tillgång till elevhälsa faktiskt behöver.
Psykologer och kuratorerna fyller en viktig funktion som stöd för eleverna, för att skolarbetet ska fungera och för att andra aktörer som socialtjänst och hälso- och sjukvården ska kunna kopplas in när så behövs.
Det krävs också en organisation för elevhälsan som stödjer teamarbetet för elevhälsopersonalen. Vi välkomnar att sektorn för utbildning och kultur initierar en sådan.

Anders Halldén