• Bild: JENNY FÖRANDER
    SATSAR PÅ MUSIKEN. Amanda Andréas har just släppt sitt först album och nu ger hon sig ut på turné.
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER

Amanda gör sin röst hörd

Mölnlycke/Lerum

Hon har just släppt sitt debutalbum med titeln ”Som havet” och ger sig ut på turné.
Ikväll uppträder Amanda Andréas och hennes band i Mölnlycke kulturhus.
– Det ska bli jättekul att ha vår releasekonsert här, jag är jättepepp och kommer att ge allt, säger sångerskan.

Amanda Andréas har jobbat med debutskivan i över två år och nu ser hon fram emot att komma ut och spela.

– Det ska bli spännande att se vilken publik jag får. Jag hoppas att jag kan nå en bred publik, med folk i olika åldrar och från olika håll, säger hon.

Sin musik beskriver hon som ”jazzpopvisa och allt däremellan”.

– Jag har låtit det ta tid att göra skivan, det har varit en lyx att kunna göra det. Musiken är varken modern eller omodern så den är förhoppningsvis ganska tidlös, säger hon.

Amanda skriver själv både text och musik till sina låtar. Medan melodierna är ganska glada och lättsamma tar hon gärna upp allvarsamma ämnen i sina texter som hon hoppas ska så frön till eftertanke hos dem som lyssnar.

– Jag gillar att jobba med den kontrasten och lägger mycket tid och fokus på texterna. Titelspåret Som havet handlar om vad det är för värld vi lämnar efter oss till nästa generation. En annan låt skrev jag efter nazist­demonstrationen i Göteborg. Det är lätt att bara prata om saker men det är en utmaning att börja agera, jag vill uppmana mig själv och andra att släppa kaffekoppen och börja säga ifrån. Jag tror att mina låtar inte bara attraherar dem som står på barrikaderna, det finns så många andra som skriver jättebra sådana låtar, utan även människor som inte naturligt ställer sig längst fram. Jag hoppas att fler kan få sig en tankeställare, säger Amanda.

Hittat sin musikstil

Hon berättat att hon tidigare varit nischad mot elektronisk popmusik, men tycker att hon nu har hittat en musikstil som hon känner sig mer hemma i.

– Det känns skönt att ha hittat en genre som jag vill utforska. Här kan jag bli äldre och behöver inte vara jättetrendig, det finns rum för att vara ärlig. När vi spelar live spelar vi ganska mycket utifrån ett jazzsätt, vi har plats för många solon. Jag älskar att kunna ändra i stunden, att vara närvarande och ta in det som händer. I och med att jag har skrivit text och musik själv tar jag mig frihet att ändra ibland så det är inte säkert att en livespelning är en annan lik. Vi tål att ses flera gånger för det blir sällan en och samma konsert, säger Amanda.

Uppväxt med revy

Under hela uppväxten i Lerum spelade Amanda piano och sjöng i den kommunala kulturskolan. Hennes mamma var musiklärare och engagerad i Lerumsrevyn och familjen fick ofta hänga med på repetitionerna.

– Jag har mycket att tacka min mamma för att jag började hålla på med musik. Det är först nu jag inser vilken förebild hon är, säger Amanda.

Att musiken och teatern skulle bli hennes yrke var dock inget hon planerade från början. Hon skulle bli arkitekt.

– Efter gymnasiet skulle jag ta ett sabbatsår och spela teater på Wendelsbergs folkhögskola i Mölnlycke i stället för att resa Asien runt som många gör. Det slutade med att jag gick där i två år och sedan läste tre år på Performing Arts school på Dansforum i Göteborg. Det är egentligen först nu jag har insett att jag inte ska nischa om mig. Jag har haft en press på mig själv att jag borde ha läst något annat och nu känns det så himla skönt att jag har släppt det. Jag behöver inte tjäna mer eller uppfylla någon akademisk dröm. Det jag håller på med går ju faktiskt ihop. Det är en befriande känsla.

2011 började hon jobba med teater vid sidan av utbildningen. I flera år jobbade hon med projektet Röst, ett samarbete mellan Folkteatern och Stadsmissionen som var en blandning av scenkonst och socialarbete. Hon har regisserat, spelat barnteater och även skrivit musik till teaterföreställningar men för några år sedan växte önskan om att få ägna sig mer åt sin egen musik.

– För tre år sedan började jag skriva mycket låtar och kände att jag ville fokusera mer på musiken igen. Jag hade komponerat musik till teaterföreställningar och skrivit musik till andra men så kom jag på att jag ju kan skriva till mig själv, det var en skön känsla. Det hade varit många projekt med många människor inblandade och nu ville jag fokusera på mina egna projekt där jag inte hade ansvar för så många andra. Jag ville utforska mitt eget uttryck.

Väntar barn

Under hela våren planerar hon och bandet att åka runt och spela. I juni väntar Amanda och maken David som är trummis i bandet sitt första barn.

– Sedan ska vi ut och spela igen. Det är jättekul att vi gör det här tillsammans, det är möjligt tack vare att båda har en förståelse för musiken och livet det innebär. Jag har inte ambitionen att bli störst och ta över världen, om jag kan fortsätta så här och ha min konstnärliga frihet och skriva musik så är jag jätteglad. Det är skönt att inte vara en produkt, jag vill göra min resa. Jag är ju frilans, det blir inte tryggare än så här och nu vågar jag säga till mig själv att det är klart att jag ska fortsätta.

Skriver nya låtar

Hon har redan börjat skriva nya låtar och den här gången ska det inte ta två år innan en ny skiva är klar.

– Jag hoppas att vi börjar spela in till hösten och kan släppa något i slutet av året eller i början av nästa.

Något Amanda är sugen på att prova i framtiden är revy och då gärna i form av politisk samhällssatir.

– Jag gillar kontrasten mellan humor och allvar, med syrliga och vassa texter. Jag hoppas att det kommer några nya Hasse & Tage eller också kanske jag får skriva en revy själv. Vi behöver det i dag när det händer så mycket i samhället, det är så mycket vi inte tar tag i. Det är viktigt att vi inte släpper vårt eget ansvar, säger Amanda.

Hon beskriver sig som en grubblare som är öppen för diskussion. Världen är inte svart eller vit.

– Jag tänker mycket och pratar mycket och uppskattar när vi har tid till det. Jag tycker ibland att vi möts för sällan, det finns få mötesplatser där vi möter folk vi inte brukar möta.

Amanda utnyttjar gärna pausen mellan låtarna när hon framträder till att prata om sådant som engagerar henne.

– Mellansnacket är väldigt mycket värt, här kan vi addera något. Med det kan jag knyta samman föreställningen. Jag älskar att bygga ihop en helkväll.