Karin Matilda Vasen. Foto: Per Anger

Med lite hjälp av KonMari

KRÖNIKAN

Jag har flyttat och i det stora hela gick det bra även om det var lite slitsamt. Jag slet inte ihjäl mig på själva flyttdagen för jag hade anlitat flytthjälp men stress, inför och medan själva bärandet pågick, var ändå påtagligt. Dock utan tårar hela dagen för alla inblandade (vad jag såg i alla fall)! Jag ballade dock ut i pack-prioriteringen mot slutet. En deciliter snabbmakaroner från förra sommaren i Holland – Ska med. Soffan – skit i den.

I nya hemmet har jag bestämt mig för att prenumerera på TV. Jag valde lilla kanalpaketet men när jag knapprade i inställningarna på TV:n och sökte kanaler fick jag träffa på en herrans massa fler! Antar att jag utsätts för ett försäljningsknep med en månad gratis av STORA paketet eller liknande, Men jag är inte ledsen för det, utan planerar utnyttja erbjudandet så gott jag kan istället för att packa upp kartonger. Så igår kväll, när barnen var i sina sängar och makten (fjärrkontrollen) var min, så botaniserade jag bland alla dessa möjligheter till underhållning och landade på DrPimplePopper.

Stannade till på grund av referensen till Seinfeld men det var vilseledande. Eller egentligen var det väldigt bokstavligt talat, för det handlade om olika sorts poppande av svulster. Jag satt med huvudet halvt bortvänt från TV:n och sneglade mig igenom två fall, för det var läskigt fängslande att se huden attackerad och ”renad”. Känner mig tämligen klar med det programmet nu dock. Jag har ju en förkärlek till ”pill” städande, men inte på människokroppen. Att rensa i listen runt spishällen med en tandpetare, toppsa tangentbordet på jobbet, att peta i små hål med ett uppvikt gem eller runt kranen där den möter sin diskbänk/handfat, det är grejer det! Men dammsugaren och torktrasan och jag är inte bästisar. Nä, där släpper jag generöst på de stereotypa könsrollerna och låter min effektiva och strukturerade man ta över.

Men just nu är det på gränsen till lönlöst att försöka städa. Betongdammet ligger som ett fint lager över hela huset, som i sig är belamrat med många kartonger men ingen soffa. Jag hittar dåligt bland mina egna grejer och förundras över saker jag inte visste jag hade och får därmed följa KonMari rätt hårt då förvaringen är betydligt mindre i nya bostaden. Marie Kondo är alltså en japanska som flyttat till USA och lär jänkarna rensa i skåp och garderober. Hon säger att om du inte känner en ”gnista av glädje” när du håller i plagget/prylen, så säg tack och farväl till den och skicka iväg den och ge plats i själ, sinne och hem. Jag känner att kanalen jag såg på igår kväll inte skänker mig nån glädjegnista mer så den blir inte kvar efter prövotiden. Tack och hejdå DrPimplePopper. Det var kul men nu är det över.

  • Karin Vasen