Karin Matilda Vasen. Foto: Per Anger

”Då studsar jag fram så käckt”

Krönikor

Jaha, det blev höst ändå tillslut och regnet kom och blötte ner mina älskade, icke ergonomisulade tygskor. Plötsligt en dag gav jag äntligen upp på sko-favoriterna och stegade in i närmsta skoaffär och grabbade tag i ett par mer höstlika skor i rätt storlek. Beslutet fattades på 30 sekunder och de stinkande tygskorna åkte ner i en ny, fin, miljöförstörande plastpåse och de blötskrynkliga tårna fick utrymme i rejäla boots. Jag fick mer tryck i steget och kände mig plötsligt lite mer bredaxlad. Jag får upp en rasande fart med större kliv och sladdar genom kurvorna på kontoret så jag slår i axeln i vägghörnet samt drar på mig en lårkaka på grannskrivbordet. Är det mina hormoner som kickat in inför kommande mens eller vad händer? Undersöker skorna lite mer och ser att de är australiensiska i ursprung. Byggda för att skeva fram i öken och i berg! Inte undra på att linoleumet inte har en chans att bromsa min framfart! Ska nog fasen hem och ha en ”Aussie Barbie” med Paul Hogan (Crocodile Dundee) som gäst och Down Under av Men at Work dundrande i högtalarna.

Men så blev det i stället en hemringning från dagis och en VAB-dag. Kollade på TV lite under några tillfällen. På förmiddagen: ”Doktorn kan komma” och efter läggdags: ”Border Security: Australia’s Front Line” följt av reklam för en öl, där den snygge dansken smätter iväg en kapsyl och så kommer den tillbaka till hans hand – SOM EN BOMERANG. Ni vet, när man funderar på att färga håret rött så har ALLA rött hår vart du än vänder dig, när du nyss har köpt nya gardiner så har ALLA fönster du går förbi lika dana och när du köpt australiensiska skor så säger de på TV’n de att Vegimite är utmaningen i veckans Mästerkock?

Man ser och hör det man letar efter typ. Men ändå!! Jag letar också efter nya knölar i bröstet men hittar inga denna gång. Gött! Hade en för ca 10 år sen som visade sig vara ofarlig efter den opererats bort men reaktionen från sjukvården blev att jag gjort mammografi sen 25-års ålder. Fiffig maskin det där. Min reaktion var att köpa Rosa bandet i flera år och dela ut till vänner och kollegor som inte bar det än. Rosa oktober är halvvägs och tillsammans kramar vi tuttar som om det finns en morgondag, för alla. Så nu mina vänner och andra uttråkade läsare som visst ändå orkat läsa ända hit; Visst kramar ni era baloobas varje månad och Swischar till cancerfonden för mamma, syrran, frun, dottern och väninnan? Möter du mig på byn i mina aussi pjucks så studsar jag fram så käckt att ingen kan missa att mina ta-tas är glada för behandlingen!
PS Hur många namn på brösten kan vi tillsammans komma på?

Karin Vasen