• Bild: LARS JOSEFSSON
  • Bild: LARS JOSEFSSON
  • Bild: LARS JOSEFSSON
  • Bild: LARS JOSEFSSON
  • Bild: LARS JOSEFSSON

Misstänkt miljöbrott vid Säveån

Partille

Vid en av Naturskyddsföreningens söndagsvandringar väcktes misstankar om kabelbrännarverksamhet tätt inpå Säveån. Föreningen har därför lämnat in en anmälan om misstänkt miljöbrott.

Under det gångna året har Naturskyddsföreningen vid ett flertal gånger uppmärksammat kommunen på misstänkt kabelbrännarverksamhet inom Säveåns Natura 2000-område. Bland annat skrev Partille Tidning i februari i år om ett ovanligt stort fynd av bränd kopparkabel intill ån som fick kommunen att reagera.

Nu tyder mycket på att kabelbränningen tätt inpå ­Säveån fortsatt. Under förra helgens söndagsvandring arrangerad av Naturskyddsföreningen hittades eldningstunna och brastidningar från september månad, rester av kabel och elektronik samt flera eldpåverkade markområden.

Anmält tidigare

Naturskyddsföreningar har vid två tidigare tillfällen anmält kabelbränningen i området till Länsstyrelsen och nu har en tredje anmälan om miljö­brott skickats in.

– Vår oro är stor, men landar framför allt i en rädsla över verksamhetens direkta påverkan på Säveån. Och oron stegras när vi noterar att kabelbännandet pågår alldeles kloss an vattenflödet, säger Lars Josefsson i Naturskyddsföreningens styrelse.

Tre dagar efter att anmälan skickats in fick föreningen svar, beskedet från Länsstyrelsen är att ärendet inte faller på deras bord utan att myndigheten överlämnar ansvaret till kommunen.

– Detta fastän det rör sig om ett miljöbrott i ett EU-sanktionerat Natura 2000-område. Som naturvänner häpnar vi, säger Lars Josefsson.
Från kommunen har föreningen fått svaret att man ”jobbar på saken”. 

Samtidigt konstaterar Lars Josefsson att de städningar som kommunen utfört ­inte fullföljts med en verklig ­sanering.

När Partille Tidning i februari skrev om det stora fyndet av bränd kabel intill Säveån var kommunekolog Karin Lindblad Johansson mån om att saneringen skulle komma igång direkt.

– Det finns förmodligen fler platser av det här slaget och vi behöver sanera marken så fort som möjligt för att förhindra att miljöfarliga ämnen sprids, sade hon då.

– Men någon sanering är inte gjord ännu och våra förslag om tydliga tillträdeshinder för de vällastade cykelkärrorna har inte utförts, säger Lars Josefsson.

Karin Lindblad Johansson betonar att hon redan i februari lyfte fram att man inte bestämt exakt vad som skulle ­göras och att en viss försiktig­het bör antas då grävning i värsta fall förvärra situationen och frigöra farliga kemikalier i närområde.

– Miljöenheten är kontrollmyndighet i den här typen av frågor. Vi pratat med dem och de anser inte att grävning är en lämplig åtgärd, säger hon.

Det är än så länge inte beslutat om man kommer att vidta några åtgärder. Om man ska gå vidare och göra något måste marken utredas.

– Om vi beslutar att göra något inom området måste först prover tas på jorden och för att utreda exakt var och vilka volymer det rör sig om. Ska man gräva behöver vi också ha någon som kan ta emot de förorenade jordmassorna. Men vilka åtgärder som kan bli aktuella beslutas i samråd med miljöenheten, säger ­Karin Lindblad Johansson.

”Väldigt allvarligt”

Hon understryker att kommunen ser allvarligt på kabelbränningen men att det är ett komplext problem.

– Det är självklart väldigt allvarligt om det läcker ut gifter i Säveån, men det vet vi inte om det gör. Att komma till rätta med problemet är inte det lättaste, säger Lindblad Johansson och fortsätter:

– Vi kan inte bara sätta upp ett staket ner mot vattnet, det är inte tillåtet vid vattendrag. Förslag har inkommit från räddningstjänsten att det kanske kan hjälpa med att öka insynen till området och där har vi ställt frågan till Länsstyrelsen om vi kan röja vegetationen. De har svarat att det inte är så enkelt och att åtgärden kräver ett avgränsningssamråd. För att få tillstånd att röja behöver vi bevisa att åtgärden har effekt och röjer vi på ett ställe är risken stor att de bara byter plats.

Polisen delar kommunens bild av att det är ett komplext problem.

– Vi försöker på olika sätt, bland annat genom tillsyn på platsen. Men det är ju slump att vi ska titta förbi just när de sitter där och gör det, säger kommunpolis Robert Björklund.

Bevisningen är svår om polisen inte lyckas ta förövarna på bar gärning och större insatser är enligt Robert Björklund också svårt att försvara då utfallet vid sådana varit minimalt.

Ej prioriterat

– Påföljden blir oftast böter och när resurserna ska fördelas är det inte riktigt försvarbart att prioritera den här typen av brott framför grövre brottslighet. Men vi gör vad vi kan utifrån omständigheterna. Tyvärr är det metallpriserna och tillgången som styr och så länge det finns någon som köper kommer kabelbränningen att fortsätta.