Ingemar Brink Foto: Björn Dinau

Krönikan: Hus på hjul öppnar nya möjligheter

KRÖNIKAN
Vi är med husbil. Jag erkänner att jag tillhört dem som lätt föraktat dem som rattar runt i sitt hus. Hur kul kan det vara? Töntigt och pensionärsaktigt. Inte heller någon chans att inköpspriset betalas tillbaka i form av uteblivna hotellnätter…

Omsvängningen kan jag lite skylla på Snövit, vår hund. Hus på hjul öppnar nya möjligheter för oss att resa alla tre tillsammans. Men det var husbilstidningarna på den stora tidningssajten som fick mig på fall.
Ännu känns det ovant och någon gång lätt obehagligt. Att slingra fram på smal bohuslänsk väg med växande kö bakom sig. Det hjälper inte att vår plåtis tillhör de minsta. Jag minns hur det var att själv ligga bakom. Kanske kan stämningen lättas upp med ett klistermärke som jag dagligen passerar, placerat på en måttligt snabb bil: ”Det är många som vill köra om nu. Du behåller din plats i kön.”

Husbil är inte bara avkoppling. En del att hålla reda på också: Hur fullt är batteriet? Räcker vattnet i tanken? Snart fullt i gråvattenmagasinet. Dags att tömma latrinkasetten…
Det finns stor glädje också. Frihet. Nå nya platser. Uppleva det som vi annars missat. Leva enkelt, kompakt men ändå hyggligt bekvämt. Åtminstone jämfört med ungdomens primitiva tält.

Bland husbilsfolk finns märkliga beteenden. Ett är strävan att ställa upp bilen gratis eller billigt. Så kallade ställplatser är ofta förskräckliga grusplaner där det glatt njuts i solstolar och tankas lådvin. Varför inte njuta grönska på en vanlig campingplats?

Till det som fördystrar framtida husbilsköpare liv är den nya bonus-malusskatten som gör törstiga bilar som registreras efter i juli rejält dyrare att skatta. Pengarna går till att subventionera elbilar. Ett genialt system att föra pengar från pensionärer i husbil till unga Teslafräsare.

Husbilsekonomi då? Visst minskar ett hus på hjul i värde. Det verkar sjunka i ungefär samma takt som den så kallade strukturerade produkt som banken övertygade mig om att satsa på. Men husbil är roligare.
  • Ingemar Brink