Partilleklubbarna ser den negativa utvecklingen

Sport

Att barn väljer att sluta idrotta i tidigare ålder går inte Partilleklubbarna obemärkt förbi. PT har tagit ett snack med tre av idrottsklubbarna i kommunen för att se hur de arbetar med ämnet.

Utvecklingen som råder kring att barn lämnar idrottsverksamheten i tidigare ålder gäller även i Partille. En som ser problematiken är rugbyklubben Spartacus ledare Henrik Lundquist.

– Hos oss kan vi se tydligt att vi börjar tappa åtminstone vid 12-13 års ålder. Det är fler intressen som kommer in och tyvärr är det inte annan idrottsverksamhet, säger Henrik Lundquist.

Lundquist tycker också att utvecklingen är tråkig, men i rugbyklubben gör man ändå vad man kan för att få behålla ungdomarna så länge som möjligt och då handlar det om olika saker. Inte minst att behålla glädjen.

”Ska vara roligt”

– Vi jobbar väldigt hårt med att det ska vara roligt att komma till träningarna och vi gör ingen specialicering förrän de är 16 år. Sedan är det viktigt att alla får vara med. Det händer så mycket med kroppen i yngre ålder också som ändrar förutsättningarna. Det är någonting man måste prata med ungdomarna om som ledare, säger Lundquist och berättar också att klubben uppmuntrar sina aktiva att hålla på med fler idrotter.

– Vi har många i rugbyn som hållit på med handboll, ishockey eller kampsport och det är bara bra. Det finns alltid egenskaper att ta med från andra idrotter och det ser vi bara som positivt.

Slutar före gymnasiet

För Partille största klubb IK Sävehof är situationen en annan. Där ser de inte att ungdomarna slutar tidigare, eller i den omfattningen. Marie Ahlm som är ungdomsansvarig berättar.

– Visst slutar det barn. De flesta som slutar gör det vid 14-årsåldern och när gymnasietiden startar. Men samtidigt märker vi att kullarna växer för varje år.

Marie Ahlm nämner bland annat medlemsantalet som fortsätter att öka. 2017 var de 1 341 i föreningen. För två år sedan startade de handbollsskola för sjuårinbgar för första gången.

– Förra året hade vi 230 sjuåringar. Jag vet inte exakt varför vi fortsätter få nya ungdomar.

Då de har så stora grupper i varje årskull arbetar föreningen med nivåanpassning. Det betyder att barn och ungdomar får spela med lagkamrater som är på ungefär samma nivå.

– Det kan skilja mycket på en tioåring, både i utveckling och förmåga. Upp till 13 års ålder rullar vi runt på spelare i matcherna, säger Marie.

Hon berättar också att det slutar en del spelare, men att det är naturligt. Särskilt bland de som håller på med flera sporter.

– Vi uppmuntrar att de håller på med flera olika idrotter.

Byter klubb

För fotbollsföreningen Jonsereds IF är det på ett annat sätt. Klubbens föreningsutvecklare Peter Eriksson som har arbetat i tio år i föreningen berättar.

– Vi har det största tappet på 12-13-åringarna. I de yngre åldrarna når vi ut till väldigt många här i Jonsered. När de sedan börjar sjätte klass på Lexby ser vi en större andel som slutar eller byter klubb.

Peter berättar att flickorna oftare slutar tvärt, medan pojkarna trappar ner mer gradvis. Ett sätt föreningen arbetar på för att få ihop ”saknade” årskullar är att spelarna själva snackar med sina kompisar som en gång spelat om att börja igen.

– Det har vi gjort två, tre gånger och det fungerar. Vi har fått tillbaka spelare.

Peter Eriksson tror att fler ledare skulle göra att barnen fortsätter, i högre grad. Och det är det sociala som är i fokus då.

– Det som är utöver själva fotbollen. En utflykt eller resa där man gör något tillsammans, som inte är fotboll. Det ger de barn som inte vill satsa stenhårt en morot att fortsätta tror jag.