35 miljoner plus för kommunen

Partille

Partille kommun går återigen plus. Resultatet för 2017 landar på 35 miljoner kronor plus, men precis som förra året redovisar nämnderna ett underskott.
– Det är betydligt högre än prognoserna för 2017 men samtidigt tar vi nämndernas underskott på allvar, säger kommunalrådet Stefan Svensson (M).

I förra veckan antogs kommunens årsredovisning av kommunstyrelsen. När 2017 sammanfattas lyfter man bland annat fram glädjande resultat i grundskolan, Partille arenas första hela evenemangsår, nya förskolan i Kulturum och utvecklingen av Jonsereds trädgårdar.

– Ett bokslut handlar om så mycket mer än bara siffror, om verksamheternas måluppfyllelse och resultat. Och den dagliga verksamheten fungerar väldigt bra, säger Stefan Svensson.

210 miljoner

I rena siffror slutade året återigen med ett plus. Kommunens resultat uppgår till plus 210 miljoner kronor men det är inklusive försäljningen av kommunens andelar i Partille Energi AB. När man räknar bort reavinsten på 175 miljoner kronor landar driftsresultatet på plus 35 miljoner kronor. Vilket kan jämföras med det budgeterade resultatet på plus 8 miljoner kronor.

– Det vi inte hade räknat med är bland annat byggbonusen på 11 miljoner som kom in i november. Vi fick en del av den även 2016, men då det är svårt att uppskatta hur mycket det kan bli hade vi inte budgeterat med de pengarna, säger ekonomichef Maria Standar.

För nämnderna är 2017 års resultat inte lika glädjande. Totalt går man 22 miljoner kronor back, jämfört med tilldelad ram. Det är en försämring jämfört med förra året då underskottet var minus 3 miljoner kronor.

– Det är oroväckande och utmanande. Man tar inte med sig sina underskott men det är ändå en varningsflagg inför kommande år. Det är viktigt att man inte går över budget och vi måste ha stenkoll på pengarna, säger Maria Standar.

Personalkostnader

Kommunens största nämnd, utbildningsnämnden, visar störst underskott – minus 12,2 miljoner kronor.

– Det är en stor nämnd med stora personalkostnader. Underskottet beror i första hand på ökade kostnader för personal på grund av löneökningar, säger Maria Standar.

Lärarlönerna har varit en prioriterad fråga de senaste åren. Bland annat genom det så kallade lärarlönelyftet där regeringen satsat miljarder på höjda löner med syfte att öka yrkets attraktionskraft.

– Löneökningarna är en utmaning för nämnden även i fortsättningen. Det som nu till viss del finansierats av statsbidrag måste man på sikt jobba in i budgeten, säger Maria Standar.

Vård- och omsorgsnämnden gör ett underskott på minus 7 miljoner kronor. Även här handlar det till stor del om personalkostnader men inte löner utan utmaningen att anpassa personalstaben. Då behoven inom till exempel hemtjänst pendlar en del.

– Med en så stor budget är underskotten procentuellt sett inte så stora. Däremot tar vi det på allvar att nämnderna har ett underskott då det är viktigt att de håller sin budget. Vi måste se över kostnader och intäkter i nämnder och förvaltningar så vi får en ekonomi i balans, säger Stefan Svensson.