Tystnadskultur inom vården?

Debatt

Att tystnadskulturen kring trakasserier och övergrepp mot kvinnor vilken kom i öppen dager genom ”metoo”-rörelsen var en god sak. Trakasserier och övergrepp mot kvinnor hör endast hemma i ett ociviliserat och odemokratiskt samhälle. Det är ett hälsotecken att orättfärdiga företeelser till slut kommer i öppen dager.
Frågan är om det finns exempel på annan tystnadskultur inom andra områden vilka borde belysas? Vår vård och våra läkemedelsbolag gör mycket gott för oss medborgare, men det finns sidor som sällan tillåts att tas upp; läkemedelsbolagens direkta och indirekta inflytande över viss personal inom vård och myndigheter, vilket bland annat innebär att man i många sammanhang inte får vara alltför öppen om egenheter (biverkningar och skador) för produkter från dessa företag eller påtala den skyhöga förskrivningen av psykofarmaka. Ett annat exempel är de upprepade underlåtelserna från läkare att rapportera biverkningar av t ex adhd-mediciner (utan varken åtgärd och påföljd) och mer därtill. Dessa företeelser är kända men tas knappast upp för vidare spridning.
Riksdagsledamoten Margareta Larsson från Partille (partilös) tog i en interpellationsdebatt i Riksdagen 30/1 upp frågan om den stora förskrivningen av psykiatriska läkemedel och den psykiatriska vårdens effektivitet. Hon ifrågasatte om det finns politisk vilja att stävja förskrivningen av psykiatriska läkemedel i Sverige. Hon ifrågasatte även om de miljarder efter miljarder som årligen går till psykiatrin verkligen gör nytta. Får man säga eller fråga så? Min fråga anser jag vara berättigad, för enligt vad som tidigare har gällt som huvudfåra inom media är svaret; högst tveksamt. För de som år efter år har följt resultat från bekanta eller vänner som varit i kontakt med psykiatrin, de som har mycket god insyn och är utan egen-intressen eller har detaljstuderat verksamheten var Larssons frågor helt på sin plats och mycket välgörande med en önskan om ett allmänt uppvaknande både hos media och allmänhet. Vems ärenden går man om man förespråkar en fortsatt tystnad?
L Andersson