• Bild: Jonna Andersson
    Bokdebut. Tidigare tv-journalisten Helena Stjernström sa upp sig från jobbet på SVT och satsade på skrivandet. Nu har hon startat eget förlag och släppt första boken i en romanserie.
  • Bild: Annacarin Isaksson
    Helena Stjernström
  • Bild: Annacarin Isaksson
    Helena Stjernström
  • Bild: Annacarin Isaksson
    Helena Stjernström

Från journalist till författare

Personligt

När nyfikenheten på något nytt började växa inom henne sa tv-journalisten Helena Stjernström upp sig från SVT för att satsa på skönlitteraturen.
I höstas gav hon ut debutromanen Stygga flickor ­kommer till himlen och just nu skriver hon för fullt på uppföljaren.

– Ibland känner man att något är dags. Jag var lite klar med det jag gjorde och nyfiken på något nytt, säger Helena Stjernström.

Hon berättar att det inte är första gången som hon lämnat ett uppdrag för att gå vidare och testa något helt annat. Från omgivningen har hon fått höra att hon är så modig som vågar men själv ser hon det inte så.

– Jag tror att om man tillåter sig att börja tänka på något och låta det växa i bakgrunden så har det plötsligt tagit plats och då är det inte så skrämmande längre. Modet växer parallellt med idén.

För Helena började det med en distanskurs i skrivande. Hon skulle jobba i Stockholm under en period och visste att kvällarna skulle vara lediga och tänkte därför att det passade bra med en kurs.

– På våren när kursen tog slut kände jag att jag blivit stucken av skrivargiftet.

Idén till boken började växa fram. Historien hade Helena ruvat på ett tag, förstod hon i efterhand. Men bitarna och karaktärerna föll på plats allt eftersom post-it-lapparna började fylla spegelväggen där hemma.

– Boken handlar om mod, om att våga ta för sig i livet. Läsaren får möta två kvinnor, Alice och Sofia, med helt olika förhållningssätt till det där att ta för sig. En som aldrig gjort det och en som tagit det för givet, berättar Helena.

Hon berättar att hon själv många gånger under sitt yrkesliv upplevt att duktiga kvinnor inte tar för sig.

– Mindre duktiga män gör det i- stället.

I boken ger kvinnorna varandra den spark i baken de behöver för att våga ta för sig och verkligen köra järnet.

Vad är det för typ av bok?

– Det är en blandning av spänning och humor. Böcker ska ha en genre och jag har fått höra att jag måste välja en annars kommer det inte att gå bra. Men det har jag inte gjort. Boken blandar och sträcker sig över flera genrer.

Fick lära sig helt nytt yrke

Helena började tänka på film där det finns många fler kategorier och beskriver sin bok som en dramakomedi.

– Det är en skruvad skröna, full av tantpower och jävlar anamma.

Att ta steget från anställningen på SVT till att börja skriva var enkelt när Helena fått klart för sig att det var det hon gick och drömde om. Men att skriva själva boken har inte varit enkelt. Helena berättar att hon läste biblar om skrivande och hon testade allt man ska testa som författare.

– Jag åkte till och med till LA och satte mig under en palm och skrev, säger hon och fortsätter:

– Det har verkligen varit en process. Många ser skrivandet av en bok som en mer magisk grej att göra än till exempel skapandet av en dokumentärfilm, men det är det inte. Det här är ett yrke, ett yrke som jag fått lära mig under resans gång.

Gillar man att skriva ska man göra det säger Helena. Det är ingen magisk gåva som man har menar hon utan man blir bättre och bättre ju mer man tränar på det.

– Jag har skrivit, läst, suddat ut och skrivit nytt. Jag insåg efter ett tag att jag hade för många trådar i min historia, så ungefär halvvägs in fick jag klyva boken på mitten. Jag fick skala bort och fokusera på en historia. Den parallella handlingen som jag fick ta bort sparar jag till framtiden, den kan bli en uppföljning längre fram, säger hon.

Första boken skrev Helena mycket från hjärtat. Hon hade en plan men berättandet tog vägen dit det tog vägen och det tog sig många omvägar. Det var inte alla gånger det mest effektiva arbetssättet och när hon jobbar med bok nummer två har hon finslipat processen.

– Jag är mer strukturerad nu. Jag tog faktiskt några kurser i att skriva tv-serier. Det är en etablerad vetenskap. Det är dyrt att göra tv så det handlar mycket om effektivt berättande.

Den här gången började Helena med en skiss av historien som hon sedan plockat ner och delat upp i händelser som hon fördelat på de olika kapitlen.

– Jag har liksom lagt en räls och nu kan jag börja köra på den rälsen.

Har du haft nytta av din bakgrund som journalist?

– Det har jag. Drivkraften som låg bakom att jag började arbeta med journalistik har jag haft nytta av. Att jag är en nyfiken person som gillar fakta och detaljer. Att göra research för att hitta de där bakomliggande faktorerna. Jag älskar det där med intelligenta vändningar.

Bjuder du på några sådana i din bok?

– Det är inte jag rätt person att bedöma. Men jag hoppas att det finns en del finurliga moment i den, sådant som jag själv tycker är tankeväckande.

Hon har fått en del reaktioner på att boken är så lätt och underhållande som den är.

– Efter att ha jobbat så många år med seriös journalistik har en del blivit förvånade över att boken är så light. Men jag har försökt att skapa en dynamisk bok. Det finns mening med det jag skriver, även om det är underhållande. Jag har funderat en del över det där med djup och mitt djup sträcker sig uppåt. Jag tar liksom höjd och lyfter av taket, säger Helena.

Vad vill du att boken ska ge läsaren?

– Förutom underhållning hoppas jag att den ska ge inspiration också, lust att gå ut och ta tag i sina drömmar – du kan mycket mer än du tror, det är inte farligt att släppa sargen!

Startade eget förlag

När det var dags för utgivning gjorde Helena själv nästa satsning, att starta sitt eget förlag.

– Jag hade redan ett frilansbolag så jag lade till förlagsverksamhet i beskrivningen.

Och responsen har varit jättebra.

– Jag har inte sålt jättemånga böcker ännu, men det har jag fått lära mig att man inte gör med sin första bok heller – om man inte är känd. Jag har fått mycket positiv respons och ett stort danskt förlag hörde av sig och ville ge ut boken som ljud- och e-bok så det är på gång.

Var det skillnad att låta personer läsa din bok jämfört med journalistiska verk?

– Till en början var det väldigt skrämmande. Framför allt med folk man känner, gamla kollegor och så vidare. Det krävdes inget mod att säga upp mig, men det krävdes mod för att våga vara personlig, att våga vara rolig, säger Helena.

Hon kom fram till att boken var tillräckligt bra.

– Det finns ingen bok som är ”boken”. Alla kommer inte att gilla den, men det räcker med att någon gör det. Det är helt fantastiskt när någon hör av sig och talar om att de sträckläst ens bok för att de inte kunde lägga den ifrån sig.

Sätter fröet vid utgivning

Hon menar att en stor skillnad mellan journalistiken och skönlitteraturen är att en bok inte har något bäst före datum.

– När du jobbar med journalistik och publicerar något får du direkt veta om det flyger eller floppar. Och två veckor senare är det borta. Men en bok börjar leva och finnas först när man ger ut den, då sätter man fröet.

Efter att ha jobbat med journalistik under så många år njöt Helena av att för en gång skull inte behöva förhålla sig till sanningen och vara objektiv, utan att helt enkelt kunna hitta på vad som helst.

– Det var underbart att få lov att ljuga fritt. Ibland är journalistiken inte heller rätt verktyg för att berätta en sanning – utan man får gå till fiction för att kunna göra det.

Helena hittade inte bara på en skruvad skröna utan valde även att skapa en fiktiv plats – Copenholm.

– Boken utspelar sig i Värtahamnen men jag flyttade helt enkelt på Stockholm ner till Malmös plats. Jag tyckte det var roligt att skriva om en plats man känner igen samtidigt som det sätter tonen för boken. Det signalerar att här kan vad som helst hända.

– Och visst hade det varit härligt om Stockholm låg där. Vilken fantastisk storstadsregion

Arbetet med uppföljaren är som sagt i full gång och Helena planerar att ge ut den boken någon gång under året.

– Min förhoppning är att hinna färdigt till sommaren men nu väntar en intensiv period med jobb på SVT i Stockholm så vi får helt enkelt se.

Och hur ser fortsättningen ut framöver?

– Det blir minst två böcker till, det vet jag.