Ovärdigt krav på storstädning på äldreboendet

Debatt



Pappa dog i fredags. Onsdagen efter låg jag och min syster på alla fyra och skrubbade golven i hans rum på Kullegårdens äldreboende i Partille. Vi hade försetts med en lista med 20-talet punkter som skulle städas mangrant.
Väggarna var grisiga med matfläckar och kaffestänk, fönstren kladdiga, skåpen och armaturerna vråldammiga, och golvbrunnen i badrummet så lortig och full av hår och hudrester att den inte kan ha varit rengjord på 20 år. Om vi inte städade hotade… ja, antagligen sanktioner i form av böter, utöver indignation och anklagelser.

När min farfar dog på äldreboende i Krokslätt 1983 åkte inte min pappa dit med komplett städutrustning. På den tiden hade Sverige råd, och förstånd, att skona de anhöriga från städuppdrag nära inpå dödsfall.

Ansvaret faller naturligtvis på cheferna och inte på personalen på golvet som pappa många gånger berömde.
Om man dristar sig till att kontakta högsta chefen för äldreomsorgen i Partille kommun möts man omedelbart av rörande lovord och uppmuntran för sitt goda initiativ att ta kontakt, men en månad senare när man ringer upp densamme, efter noll svar på mejlet, får man veta att ärendet inte hunnits med. Och: ”Jag visste inte hur mycket svar du ville ha på ditt mejl”. Som om jag skulle tycka det vore för mycket svar att skriva: ”Tack för ditt mejl, jag sänder dina synpunkter vidare till äldreboendets chef”. Det kallas på klarspråk för att slingra sig, ljuga och strunta i de anhörigas synpunkter på verksamheten. För två år senare har ingenting hänt för att lösa problemen. Men det är klart att så hårt arbetande och stressade chefer måste ha hyfsade löner – 58 900 kronor i månaden för äldreomsorgschefen och 69 700 kronor för förvaltningschefen för vård och omsorg i Partille kommun den 11 december 2017. Och ett svårt jobb har de ju.

När jag påpekar att det inte känns värdigt att tvingas storstäda pappas rum på äldreboendet bara några dagar efter hans dödsfall ombeds jag fylla i ett formulär. Som om hon inte hade öron att höra med, och mod att ta min synpunkt vidare och försöka påverka, eller i bästa fall lösa problemet. Av någon anledning längtar jag påfallande ofta tillbaka till 1980-talets Sverige.

Peter Olofsson

Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det

gillaptpafacebook