Bild: OLOF LÖNNEHEDPOPNÖRD. Hans Sidén levde och skrev om ­popens guldålder i   Göte­borg på 1960-talet. På onsdag berättar han i hörsalen tillsammans med Gert Lengstrand   om den tiden.

Sidén minns sitt 60-tal

Folk & Familj

Popmusik, film och serier. Hans Sidéns ­intressen blev hans yrke under 50 år och ­passionen lever kvar vid 78 års ålder.
– Den som inte har några intressen dör, ­det har jag sett flera exempel på, säger Hans Sidén.

FLINK MED STIFTET. Hans ­Sidéns teckningar publicerades i GP ibland. Serier har alltid varit ett stort intresse.

På onsdag är det minnenas ­afton i Kulturum. Hans Sidén och Streaplerssångaren Gert Langstrand berättar om när pop­musiken drabbade Göteborg under rubriken Buddy och Sam – från 50-talsrock till 60-talspop.
Några bättre ciceroner längs minnenas allé är svårt att tänka sig.
– Jag träffade Gert när han jobbade på skivaffären Waidele 1960. Han har inte förändrats ett dugg som människa. Men han har tappat sina sköna lockar, medan jag har mina kvar, säger Hans Sidén och skakar på moptopfrisyren.
Hans Sidén kom till Gårda i Göteborg som tremånaders bebis och växte upp under påvra omständigheter. Mamman städade på pensionatet Aveny 33 och ­pappan var konstnär, tyvärr av den sorten som har svårt att tjäna pengar, men lätt för att dricka lite för mycket.

– Vi bodde vid Rantorget och det var en idyll att växa upp där, säger Hans Sidén, som tidigt upptäckte sin talang för att rita och skriva.
– Lärarna uppmuntrade mig också. Vi skulle skriva en uppsats i skolan en gång. Min blev 25 sidor lång!
Det konstnärliga arvet parat med ordlekarna förde Hans till ett jobb på en annonsbyrå med kontor mittemot Kopparmärra. Redan då hade han upptäckt musiken. Povel Ramels kluriga texter var en favorit, Radio Luxemburg en annan. När rocken kom till Sverige med Bill Haley i filmen Vänd dem inte ryggen golvades den 20-åriga Hans Sidén.
– Det gick rätt in i bröstet på mig, jag hade aldrig fastnat för jazzen.
Några år senare började signaturen H.S. dyka upp i Göteborgs-Postens musikspalter. Då hade Hans Sidén redan skrivit osignerade texter under en tid i GP och genom Gert umgicks han redan i musikerkretsar.
– Jag började med att intervjua lokala band, det var kul när det gick upp för dem att det var jag som var H.S.
Hans Sidén fortsatte att skriva för GP i 50 års tid, alltid som frilans. De första tio åren fortsatte han på annonsbyrån, som bland annat gjorde material åt flera Göte­borgsbiografer. Men när populärkulturen blev mer ­accepterad och tog allt mer plats i tidningen sa han upp sig och försörjde sig på det han rapporterade om musik, film och serier.

– Jag skrev nästan varje dag. Min stil har varit lite lättsam, jag har svårt att ta saker för allvarligt, säger Hans Sidén, som i mångt och mycket skrev om det liv han var en del av – popens guldålder i Göteborg.
Han och hustrun Helen gick på klubbarna i Nordstan och hängde med banden efter spelningarna. Cue Club var navet i det myllrande musiklivet. När klubben hade stängt fortsatte festen i en mellanvåning ett par trappor ner vid namn Rosteriet. Lokalen var så bra isolerad att ordnings­makten inte märkte någonting.
– Det var inte så märkvärdigt att umgås med artister då. Det var ändå inte vänskaps­korruption, jag skrev inte alltid snällt, säger Hans.
Men vän blev han med många och han fick hjälpa till med bandfotograferingar och även en del handfast assistans med sång­texter.
– Jag bodde mittemot skiv­bolagets Platinas studio. En gång ringde de när Flamingokvintetten stod i studion med en text som inte funkade. Jag fick skriva en ny text på fyra timmar.
Ingen annan journalist i Göteborg hade sådan örnkoll på popmusiken som Hans, vilket även ledde till fasta radioinslag och möten med kända artister.
– Englandsbåten gick ju till Göteborg och för många band var Sverige den första utlandsturnén. Jag hade bra kontakt med Liseberg och kunde hälsa på ­artisterna när de hade soundcheck.
Hans Sidén menar att 1960-­talet var en gyllene epok som inte kan komma tillbaka. Göteborg var litet, det fanns många klubbar och alla kände varandra. Det var inte bara en ­fluga, det fanns kvalitet i många av banden, menar Sidén.
– Var tid har sin ­musik och jag är tacksam att jag fick vara med om detta, säger han.
I slutet av 1960-talet tog den progressiva rocken, som Sidén avskyr, över och många av de gamla popbanden blev dansband. Hans jobbade på, men det blev mer film, tv och serier och mindre musik.

– Jag gav ut boken Sex och serier tillsammans med Sture Hegerfors 1970 och senare fick jag åka till Stockholm och träffa skådespelarna i Star Wars. Det var fantastiskt roligt för mig som gillar science fiction.
Kontakten med musiken släppte Hans Sidén dock aldrig helt. Både Mats Rådberg och Alf ­Robertson har spelat in country­låtar med svenska texter av ­Sidén. Men han har också lyckats kombinera ett par hjärteintressen på senare år.
– Jag och min gamle vän Per-Erik Winberg skrev en bok, ­Cyberspace surfin’, som sedan blev musikal på Balettakademin. Det var på 1990-talet när Åsa Fång och Niklas Andersson gick där.
Hans har aldrig tagit körkort och äger ingen mobiltelefon, men internet nyttjar han gärna. Hustrun Helen och han sitter ofta ­uppe på nätterna och tittar på gamla filmer på youtube eller så rattar de in Radio 88. Ibland lägger han ut låttexter han skriver på en sajt där musiker kan tonsätta hans bokstäver.
– Det är fantastiskt när man får höra sina egna sångtexter framföras.
När Gert Lengstrand och Hans Sidén öppnar dörrarna till Kulturums hörsal på onsdag är det 33:e eller 34:e gången de pratar om popens guldålder sedan 2005.
– Vi kommer att spela lite ­låtar och visa lite gamla filmklipp. Inte alls så allvarligt, att hålla ett före­drag känns alldeles för stramt. Vi har redan sålt ut två föreställningar på Redbergsteatern senare i mars. Det finns inte så mycket för en äldre publik, sedan är det många som vill träffa Gert Lengstrand också.

  • Olof Lönnehed
Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det