Martti Risku har hittat sitt uttryck. Hans senaste smide är huvuden i rostfritt stål. ”Materialet är ännu hårdare än järn, men å andra sidan kan jag putsa upp det och få till fina effekter.”  Bild: OLOF LÖNNEHED  

Martti är sin egen lyckas smed

Kultur

En kniv och ett stort båtbygge.
Sedan var Martti Risku fast i smidet. Nu ställer han ut på Slottet.
– Det har gått så bra att det känns skumt.

Facewall. En manshög vägg av ansikten som Martti Risku gjorde inför utställningen på tysk-holländska gränsen 2007. ”Jag vet än idag inte varför de ville ha med mig”, säger Risku.

Det är en kontrastrik utställning som hänger på Slottet. Anders Hultmans glädjefyllda, färgsprakande naivism samsas om utrymmet med Martti Riskus konstsmide.
Tyngst och störst är hans Facewall, där han på fri hand lockat fram ansikten ur tjock järnplåt. Hammaren, städet och eldstaden är hans verktyg.
– Jag har inte använt någon träform. När järnet är varmt nog att forma så syns inte upphöjningarna och jag kan inte gärna känna efter med fingrarna, säger Martti och ler snett.
Resultatet är häpnadsväckande bra. Martti Risku har även färglagt ansiktena med blåslampa efteråt.
– Det är svårt att få till kvinnoansikten. Precis som när du täljer i trä så blir det alltid gubbar när jag arbetar i järnet. De mjukare ansiktsformerna är svårare att få till.
Ställde ut på gränsen
Facewall skapades till en stor smidesutställning på tysk-holländska gränsen 2007. På en 12 km lång sträcka ställdes verken ut, 120 000 besökare kom.
– Än till denna dag vet jag inte varför de ville ha med just mig. Förutom Facewall gjorde jag en 60×60 cm stor nåldyna i metall med meterstora knappnålar i. Min mor var skräddare och jag har gärna textiltema i smidet.
Martti Risku växte upp i finländska Torneå och flyttade till Sverige som 18-åring i jakt på jobb. Länge gick han arbetslös och det var först när han mötte järnsmidet som det lossnade. Hans första kniv gjorde han 1996 och har följts av 300 till.
– Jag mötte knivsmeder i Finland som kunde leva på det, och då tänkte jag: ”varför skulle inte jag kunna det?”.
Smed på Ostindiefararen
Ett tillfälle att lära sig yrket från grunden dök upp när Ostindiefararen Götheborg skulle byggas med gamla metoder. Martti tjatade sig till en lärlingsplats och smidde spik och annan utrustning till skeppet under nästan tre år.
– Under tiden köpte jag på mig gamla verktyg och annat för att kunna öppna en egen smedja, vilket jag också gjorde 2004, säger Martti som finansierar sitt skapande med att tillverka grindar, räcken och annat på beställning.
Idéerna flödar och utställningarna har avlöst varann. 2011 fick han sitt mästarbrev och till hösten håller han en jubileumsutställning efter 10 år som smed. 52 år gammal ser han inget slut på livet i smedjan.
– Jag har hittat rätt. Jag kör sju dagar i veckan och det är inga åttatimmars arbetsdagar heller, säger Martti Risku.
Hultmans nostalgiska motiv
Anders Hultmans tavlor som hänger på Slottet domineras av människor i stadsmiljö. Gärna trähus.
– Min nostalgi och barndom styr valet av motiv. Mina föräldrar är från Uddevalla, jag är uppväxt på Guldheden. Men mest är jag påverkad av Stillingsön på östra Orust, där jag tillbringade mina barndoms somrar. Där, bland trähusen, kan man inte ana hur nästa kvarter ser ut, säger Anders Hultman.
Han börjar nästan alltid med himlen, sedan löser sig tavlan efter hand under ett par-tre dagar.
– Det blir som en dialog. En sak leder till nästa.
Anders arbetar i akryl och hans naivistiska stil skapar glada scener. Men lite svärta måste också finnas.
– Det får inte bli för sockersött, därför har jag ­oftast med en svart skuggfigur i motivet. Han symboliserar döden. Men med färgerna och människorna blir det oftast glada tavlor och det uppskattas. Man vill inte köpa någon annans ångest och sätta på väggen, säger Anders Hultman.
Utställningen pågår till 9 februari.

  • Olof Lönnehed
Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det