Rotad. Maria Pihl är uppvuxen i Alingsås och bodde i Majorna innan hon och maken flyttade till Jonsered. ”Vi trivs jätte­bra här.” Bild: OLOF LÖNNEHED

Marias sång fångar många

Folk & Familj

Maria Pihl är världsberömd i hela Jonsered.
Vandringarna där hon och maken Claes framför sina visor om livet i bruksorten har blivit omåttligt populära.
Men även i Köln har hon sina fans.

Maria Pihl sätter sig vid pianot i hallen i radhuset på Jons väg och sjunger med slutna ögon om en skolavslutning i Jonsereds skola. Texten handlar om vemodet när den sista sången klingat ut och avgångseleverna vet vad som väntar – ett livslångt slit i fabriken. Pihls sång får luften att tätna kring pianot och en jämförelse med Kristina från Duvemåla är oundviklig.
– Vad roligt att du säger det. Det fick jag höra häromveckan också. Jag tror att Claes och jag har hittat något unikt. Det är vanligt med dramatiserade vandringar, men att vi framför scenerna med sång och musik har jag inte hört talas om, säger Maria Pihl och nämner Stefan Anderssons historiska album om Marstrandsfången Kleist som en inspirationskälla.
Det kan vara nog så besvärligt att bli fullt ut accepterad som inflyttad i ett litet, ganska slutet samhälle. Maria tackar musiken för att det har gått bra. Hon sjunger ofta i Jonsereds kyrka och för ett år sedan började makarna Pihl fila på sina visor om Jonsered.

– Vi togs emot med öppna armar av hembygdsföreningen! Först hade vi tänkt skriva två-tre låtar till vandringen, men sedan kom vi in i ett kreativt flow, säger Maria och skrattar.
Det var nära nog första gången som Maria och Claes samarbetade i musiken. De träffades för 16 år sedan på Nordiska folkhögskolans vislinje och en lärare varnade dem: ”Bli inte ett sånt där töntigt vissångarpar!”
– Orden satt kvar länge. Claes har gett ut skivor under eget namn och jag sjöng på mitt håll. Men i vår ska vi göra en produktion av visorna om Jonsered. Vi får se om det blir en skiva, säger Maria Pihl.
Rösten är Marias redskap i musikkarriären men det är också den som ger henne brödfödan i jobbet som logoped i Alingsås.
– Jag hade funderingar på barnmorska, psykolog eller något inom medicin. Som logoped får jag hela paketet! Jag har användning av mina kunskaper i sång när jag ska locka fram talet. Dessutom är det skönt att få bry sig om andra.
Det väger upp sångkarriären som kan bli ganska egocentrisk. Om hon någon gång tvivlar på sin förmåga kan hon alltid falla tillbaka på den osannolika historien som ledde till skivkontrakt.
– Jag sjöng Leonard Cohenlåtar i ett tributeband på turné i Tyskland. Efter en konsert i Köln kom en producent vid namn Werner Meyer fram till mig och sa: ”Dig vill jag spela in en skiva med!”  

Werner Meyer är ett exempel på den fascination för det svenska som många tyskar bär på. Meyer gav Maria Pihl fria händer att välja musik till plattan själv. Det blev elva sånger av Ola Magnell – totalt okänd i Tyskland och definitivt inget kommersiellt val.
– Jag gillar Ola Magnell för han har ett djup i sina låtar, det är bara en enda kärlekssång på skivan. Min styrka är att tolka andra och låten Pappa hjälpte mig mycket när min far gick bort, säger Maria Pihl.
Magnell kände sig hedrad och plockade fram en låt som aldrig blivit inspelad och skrev om texten till en annan.
En extra utmaning för Maria var att det bara var tyska musiker på inspelningen och det blev upp till henne att få dem att förmedla rätt stämning i låtarna. Magnelltolkningarna slog an något hos tyskarna. På lördag ska hon till Köln för en konsert hos en Sverigevän därnere.
– Då tar jag med mig hela familjen. Det ska bli roligt, mina barn har aldrig sett mig på uppträda på det viset.
Maria kämpar, precis som många andra föräldrar, med att få dygnets 24 timmar att räcka till. Hon lovade sig själv att ta det lite lugnare med musikkarriären 2012.
Men.
– Det kom fler förfrågningar än någonsin från festivaler och kyrkor i år. Jag slapp ringa själv, ”lilla jag” fick stå på samma scen som Mikael Wiehe och Louise Hoffsten.

Nedtrappningen kom av sig och även om kalendern inte är knökfull med bokningar framöver tänker hon ge musiken en rejäl chans nästa år.
– Det är ett intensivt liv jag lever, men jag klagar inte. Musiken drar just nu och jag funderar på att bredda mig och sjunga lite country framöver.

  • Olof Lönnehed
Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det