Öjersjö GF har sedan nya hallen byggdes växt rekordartat. Trots det står barn och unga i kö för att komma in i en träningsgrupp.
Öjersjö GF har sedan nya hallen byggdes växt rekordartat. Trots det står barn och unga i kö för att komma in i en träningsgrupp. Bild: Jonas Rindefjell

Fler kommuner behöver planera för idrottens framtidsbehov

När Riksidrottsförbundet (RF) tidigare frågat föreningar i hela landet om deras anläggningssituation var enkätsvaren nedslående. Bland föreningar i storstäder och storstadsnära kommuner uppger 43 procent att de har stort behov av fler tider och fler ytor att idrotta på. Ett åtgärdspaket brådskar, enligt debattörerna.

ANNONS
|

Idrottsrörelsen är och har alltid varit en arena för nya möten, samtidigt som människor aktiveras genom fysisk aktivitet.

Varje dag gör över 1400 idrottsföreningar i Göteborgsregionen stordåd i det lilla. Det är kraften i föreningarna som skapar gemenskap för såväl ung som gammal, skriver idrottens företrädarorganisation RF-SISU Västra Götaland.

Växande hälsoklyftor och ökad segregation är två av vår tids stora samhällsutmaningar. Som motvikt är idrotten en effektiv medicin mot ohälsa och den bygger broar mellan människor. Men för att det ska kunna ske – och för att idrottsrörelsen ska kunna vara en positiv kraft i samhället – krävs tillräckligt med idrottsytor.

ANNONS

Föreningar tvingas säga nej till nya medlemmar

När Riksidrottsförbundet (RF) tidigare frågat föreningar i hela landet om deras anläggningssituation var enkätsvaren nedslående. Bland föreningar i storstäder och storstadsnära kommuner uppger 43 procent att de har stort behov av fler tider och fler ytor att idrotta på. Bristen på tid och plats leder till att föreningar tvingas säga nej till nya medlemmar.

Därför är det oroande att se resultatet av RF:s årliga kommunundersökning för hela riket, där endast två av fem kommuner svarar att de har en aktuell analys över tillgången till idrottsytor. Av 13 kommuner i Göteborgsregionens kommunalförbund svarar bara fem (inte ens hälften) att de har en sådan analys. Det ska ses i ljuset av de utmaningar vi står inför och den kunskap som finns tack vare forskning. Vi vet idag att:

- Ökad fysisk aktivitet bland annat minskar dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar och förbättrar immunförsvaret.

- Idrott stärker den psykiska hälsan och engagemang i en förening kan ge ökad livskvalitet.

- Idrotten är en fantastisk demokratiskola och en väg in i vårt samhälle.

Många idrottsanläggningar är för gamla

Många av landets idrottsanläggningar är byggda på 60- eller 70-talet, vilket innebär att de är 50–60 år gamla. Precis som med andra typer av fastigheter, som bostadshus och skolor, så behöver många idrottsanläggningar renoveras efter så lång tid. Att det ska finnas omklädningsrum i anslutning till en plats för idrott eller ventilation i en inomhushall kan tyckas självklart men så ser verkligheten inte alltid ut. Renoveringsskulden i idrottssverige är stor och den måste hanteras skyndsamt. Nära 50 procent av Sveriges idrottsföreningar upplever att det finns ett stort renoveringsbehov på platsen där de har sin verksamhet.

Årets kommunundersökning visar att 54 procent av landets kommuner har tittat närmare på renoveringsbehovet eller tagit fram en plan som sträcker sig tre år framåt i tiden eller längre. Till de mest eftersatta anläggningstyperna hör idrottshallar, simhallar samt boll- och fotbollsplaner.

Vi applåderar givetvis de kommuner i vårt område som har gjort jobbet med att ta fram en plan och identifiera vilka utmaningar som kommunen står inför, men nu gäller det att gå från pappersprodukt till verklig handling. Samtidigt önskar vi att fler kommuner följer efter.

Idrottsrörelsen en medicin emot ohälsa och segregation

Ur ett samhällsperspektiv riskerar problemen med ohälsa och segregation att växa när de skjuts på framtiden i stället för att adresseras här och nu. Idrottsrörelsen kan, med rätt förutsättningar, vara en stark kraft för att lösa dem. Plats för idrott är helt centralt för att fler ska kunna utöva idrott och mötas över olika gränser.

Därför vill vi att:

· Alla kommuner tar fram en aktuell analys över tillgången till idrottsytor i kommunen – den kunskapen krävs för att kunna göra rätt prioriteringar och fatta kloka beslut.

· Alla kommuner arbetar fram en plan för större renoveringsbehov som sträcker sig åtminstone tre år framåt – vi vet att investeringar i ytor och anläggningar för idrott är kostsamma, därför krävs ett längre perspektiv så att det finns tid för planering.

· En nationell anläggningsfond införs – ett tungt ansvar ligger på kommunerna men de kan inte dra hela lasset själva. Här behövs nationell stöttning.

· En eller flera nationella samordnare tillsätts som kan samla kommuner, regioner, myndigheter och idrottsrörelsen – för att göra verkstad av olika initiativ och skapa faktiskt resultat.

Dessa åtgärder brådskar, vi har inte tid att vänta.

Idrottsrörelsen bidrar gärna i processerna så att vi tillsammans är bättre rustade för att möta framtiden.

Christer Östholm

Ordförande, RF-SISU Västra Götaland

Kristina Engberg, Lars Sundling, Ewa Linderholm Widell, Bert Andersson

Styrelseledamöter RF-SISU Västra Götaland

LÄS MER:Konståkningsklubben saknar istider – trots förbättringar får barn stå i kö till skridskoskolan

LÄS MER:Partillebarn på topplistan – idrottar mest i väst

ANNONS