Endast elva motioner från Partillepartier på fyra år

Rätten att väcka motion är en av de grundläggande rättigheterna i den kommunala demokratin. Historiskt har det varit ett bra sätt för partier, och kanske framförallt för de som sitter i opposition, att lyfta in egna frågor på den politiska agendan. När Partille Tidning kartlägger hur många motioner som har kommit in senaste mandatperioden stannar det på ynka elva hittills. Alltså ett snitt på knappt tre motioner per år.

Det kan jämföras med stickprov från tidigare mandatperioder i Partille. Mellan 1998 och 2002 kom det in 68 motioner, mandatperioden 2010-2014 skickades 39 motioner in. Så vad har då hänt, har politikerna i Partille blivit latare än tidigare?

Forskare: Politiker är aktiva på sociala medier med sin politik

Jan Turvall är expert i kommunalrätt vid Göteborg universitet. Han pekar på att det utöver möjligheten till motioner i fullmäktige också går att skicka in interpellationer eller frågor via de kommunala nämnderna.

– Den ena metoden utesluter inte den andra. Sedan har politikerna alla möjligheter som var och en av oss har, att skriva insändare i tidningen, samla in underskrifter och så vidare.

Hur används motioner idag i lokalpolitiken, jämfört med tidigare?

– Det vet jag inte, jag har inte ett underlag för att yttra mig om det. Det enda jag kan säga är att väldigt mycket av det man gör i en kommun är en avspegling av hur man jobbar på riksplanet. Och i riksdagen har inte antalet motioner minskat, det varierar lite från år till år, men det är inte alls en minskning.

Elva motioner på en mandatperiod, kan det tyda på att det är inaktiva politiker?

– Nej, inte alls. Det är få motioner, det kan man säga absolut. Men allt det här med sociala medier, där har politikerna enorma möjligheter att framföra sina synpunkter. Man kan inte säga att politikerna har varit mindre aktiva än tidigare. Det blir en debatt i sociala medier som kanske var en debatt i fullmäktige tidigare.

Enligt kommunallagen ska varje motion beredas, alltså utredas. Den ska skickas till olika nämnder så att de får yttra sig. Vid enklare frågor som behöver utredas finns det andra vägar än en motion. Men vid mera komplexa ärenden, som inte är brådskande utan mer långsiktiga, är motioner mer lämpliga att lyfta fram sin politik via.

– Det är klart att det är en långsam process. Men det ska vara grundligt utrett, så att när man väl fattar beslut ska det inte vara ett slumpmässigt beslut, säger Jan Turvall, expert i kommunalrätt vid Göteborg universitet.

SD flitigast med fyra motioner på fyra år

Matz Dovstrand är ordförande för Sverigedemokraterna och förklarar att motionerna är ett sätt för dem att lyfta sin politik.

– Annars gör man initiativärenden och yrkanden direkt. Då tas de upp direkt i nämnden, säger han.

Dessutom kan de som ledamöter i nämnderna lägga fram ett yrkande kring en verksamhet som finns i nämnduppdraget. Det kan då handla om ett problem med specifika ärenden. Att man kanske vill tillskjuta mer pengar för ett uppdrag, eller lösa problem med fler lärare, ger han som exempel.

– Nämnden ger då förvaltningen i uppdrag att se över det här. I nämnden har du den direkta kommunikationen ut mot verksamheten.

Har motionerna spelat ut sin roll i politiken anser du?

– Nej, absolut inte. Yrkanden som läggs är att vi tycker något annat än det som står. Medan motioner är att vi ser ett stort grundläggande behov som vi vill ha utrett i detalj. Det tar längre tid, nämnderna involveras och det kostar pengar. Så det går mer på djupet.

Oppositionsrådet och Socialdemokraten Torbjörn Carlsson, vars parti i praktiken lagt tre motioner, håller med Dovstrand.

– Motioner är ett sätt att jobba på, men vi jobbar mycket via våra nämnder. Eftersom vi sitter som vice ordförande så påverkar vi på andra sätt än att skriva motioner.

Även han trycker på att partiet tar upp många initiativärenden.

– Vi försöker få igenom vår politik i alla fall utan att hålla på med massa motioner, det är ett samarbete vi har såklart, att vi försöker hitta vägar fram.

Är ni som parti inaktiva eftersom ni lagt fram endast tre motioner på fyra år?

– Absolut inte, vi jobbar i vardagen hela tiden. Eftersom vi har vice-posterna i nämnderna så sitter vi i alla presidierna och det är där vi jobbar i politiken, det är där vi driver idéer och förarbetar frågorna.

Som opposition gäller det att hitta direkta vägar att påverka i politiken.

– Det är också en konst att jobba och få igenom sina frågor i opposition. Vi påverkar dagspolitiken i våra presidieroller ändå. Aktivt är att vi sitter i styrelserna varje dag i veckan. Vi hanterar de politiska förutsättningar vi har.

Får ni igenom er politik den vägen?

– Nej, det sa jag inte. Utifrån att vara i opposition så får vi gehör för många av våra idéer. Men eftersom vi inte sitter på budgetposten så kan vi inte genomföra våra idéer så som vi vill ha gjort.

Torbjörn Carlsson: ”Under pandemin skulle vi hålla oss korta och inte förlänga våra möten eftersom folk hade problem med tekniken”

Torbjörn Carlsson förklarar också att mängden lagda motioner delvis har påverkats av pandemin som varade i cirka två år och som gick ut över kommunfullmäktige som mötesplats.

– Under pandemin skulle vi hålla oss korta och inte förlänga våra möten eftersom folk hade problem med tekniken, förklarar Torbjörn Carlsson.

Har motionerna spelat ut sin roll?

– Nej, det tror jag absolut inte.

En som inte är speciellt förtjust i motioner är vänsterpartisten Vasvija Licina-Medic som har suttit i kommunfullmäktige sedan 2015. Hon tycker att motioner tar alltför lång tid att utreda och att det därför blir en svår väg att gå för att få igenom sin politik.

– Det tar jättelång tid. Man ställer en fråga och när man får svaret är det inte längre aktuellt, säger hon.

LÄS MER:Malin ser fram emot valdagen– räknar röster för sjunde året

LÄS MER:Så mycket tjänar politikerna i Partille

LÄS MER:Två inställda fullmäktige i år: "Drabbar Partilleborna”

Shamiram Demir

shamiram.demir@partilletidning.se