• Bild: Anthon Näsström
    HISTORISKA. Embla Åfeldt är den senaste i släkten Herpel som gått i Jonsereds skola i sex generationer. Hennes morfar Kenneth Herpel sitter, via sitt engagemang i hembygdsföreningen, inne på mycket historik.
  • Bild: Jonsereds hembygdsförening.
    SEKELSKIFTE. Skolklass i Jonsereds skola från någon gång runt sekelskiftet. Fotot finns bevarat hos Jonsereds hembygdsförening. Pastor Thorin syns längst upp till vänster på bilden.
  • SKOLAN IDAG. Två av skolbyggnaderna som de ser ut i dag.
  • Bild: Anthon Näsström
    ÄLDST. Här är den skolbyggnad som har varit med längst. Huset stod färdigt under 1800-talets andra hälft.
  • Bild: Anthon Näsström
    Kenneth Herpel.
  • Bild: Anthon Näsström
    Embla Åfeldt.
  • Bild: Anthon Näsström
    ARKIV. Hos Jonsereds hembygdsförening finns många tidsdokument att ta del av.
  • Bild: Anthon Näsström
    BIBELN. Gibsons bibel från 1800-talet är bevarad hos hembygdsföreningen, men svår att tyda både för Embla Åfeldt och Kenneth Herpel.

Jonsereds skola – äldre än äldst

Personligt

Ulrika, Carl, Bror, Kenneth, Ann – och senast Embla. I sex generationer har släkten Herpel gått i Jonsereds skola, som det gångna året firade 178 år och är tre år äldre än den svenska folkskolan.

På flera håll i landet har det via olika initiativ uppmärksammats att den svenska folkskolan 2017 fyllde 175 år. Partille kommun uppmärksammade jubileet och gav minst sagt svar på tal.

I kommunen finns ju Jonsereds skola som firar 178 år, och är alltså tre år äldre än den svenska folkskolan. År 1842 utfärdades den svenska folkskolestadgan. Men redan 1839 ansåg man alltså i Jonsered att ”vanligt folk” skulle få rätt att gå i skolan.

Då började skolundervisning att hållas nere vid fabrikerna innan skolan flyttade till egna lokaler vid Korpås, strax nedanför Jonsereds kyrka. Och där har skolan fått vara kvar.

Värt att notera i övrigt från den tiden var att skolbarnen tidigt fick tandvård genom en donation av fru Ingeborg Gibson. Fonden var avsedd för ”nytta och nöje för den uppväxande ungdomen”, skrev man – enligt Jonsereds hembygdsförening.

Att det var just Jonsered som gick i bräschen för kunskap är ingen slump, enligt Kenneth Herpel från Jonsereds hembygdsförening. En av initiativtagarna var en viss William Gibson, den store arkitekten bakom det historiska Jonsered.

Lärande och kunskap i centrum

– Lärande och kunskap var alltid i centrum för Gibson. Barn skulle lära sig tidigt, och det präglade hela samhället i form av möjligheten till bibliotek och annat läsande, berättar Kenneth Herpel som själv är historisk.

Han är morfar till bland annat Embla Åfeldt, som är den senaste i raden i släkten som har gått på Jonsereds skola. Sex generationer har tillbringat sina första år i skolan i Jonsered. Ulrika, Carl, Bror, Kenneth, hans dotter Ann och hennes barn Oliver och Embla.

Och även om det är lite väl tidigt att blicka framåt redan nu för 16-åriga Embla Åfeldt har tanken slagit henne:

– Jag har så klart hört det här flera gånger, säger hon och kollar på sin morfar och tillägger:

– Men det är mycket intressant och jag har faktiskt tänkt på det, den dagen jag själv får barn… att de nog ska få gå här.

Undervisningen i sig präglades inte jättemycket av det historiska under de åren Embla gick på skolan, men emellanåt satt det ändå i väggarna.

– Det är ju en gammal skola, och man blev ibland påmind om det historiska, säger Embla Åfeldt.

Maria Nord har varit rektor i drygt tre år på skolan. Hon säger att skolan är mycket här och nu, att man i första hand försöker att vara en modern skola. Bland annat är det bara tre år sedan den senaste skolbyggnaden kom på plats.

– Det finns ingen särskild profil för skolan, trots sitt historiska värde. Men däremot återkommer ju Jonsereds historia på olika sätt, säger hon.

Även om fokus till stor del är här och nu, i synnerhet för en rektor, är det också en ynnest att få leda Jonsereds skola framåt – just tack vare dess historia.

– Visst är det roligt att vara rektor för en skola med så gamla anor, och framför allt med en sådan förankring i samhället Jonsered. Det är unikt skulle jag säga, säger Maria Nord.

Gibsons bibel

Folkskolans jubileum har med andra ord uppmärksammats på ett speciellt sätt i Jonsered i år, tack vare att man ju klår den i antal år.

I slutet av fjolåret, från den 24 oktober till barnkonventionsdagen den 20 november hade skolan en temaperiod som handlade om Jonsered, skolans historia och Jonsered i framtiden. I det arbetet fick eleverna känna på historiens lokala vingslag än mer, bland annat genom intervjuer med tidigare elever som gått på skolan.

Dessutom lades tid ner på teknikutvecklingen, att sätta sig in i hur den har sett ut sedan skolan sattes i bruk 1839.

Även Partille hembygdsförening uppmärksammade folkskolans 175-årsdag och Partilles skolhistoria genom en utställning som ägde rum i Kulturum i november.

Men hos Kenneth Herpel i Jonsereds hembygdsförening finns en skatt för den som vill botanisera sig än mer i skolhistorian. Bland annat finns en bibel, Gibsons bibel, som var den första grundbulten i lärandet.
– Att folk kunde lära sig att läsa och räkna var viktigt tidigt här i samhället. Sedan var kanske de första lärarinnorna kanske inte helt lämpade, dumstrutar sattes på huvudet på de som inte skötte sig, säger Kenneth Herpel.

Hos hembygdsföreningen finns, förutom Gibsons bibel, flera bilder, informationstexter, gamla tekniska hjälpmedel och andra historiska tidsdokument att ta del av.

Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det

gillaptpafacebook