Inga-Lill Bäckman
Bild: BJÖRN DINAU
Inga-Lill Bäckman Bild: BJÖRN DINAU

En hyllning till byrån

KRÖNIKA

Det är inte så att jag dö´städar´. Men jag går i flyttankar och försöker komma på vilka möbler jag skulle kunna göra mig av med. Och det är inte många. Vill inte påstå att jag har en kärleksrelation till mina möbler men de har alla en historia som jag är en del av. Jag tycker om att blanda gammalt och nytt och att ha en personlig prägel på mitt hem.
Byråer tycker jag om. De är så praktiska med sina lådor som man kan fylla med en massa olika saker.

Min nyaste byrå köpte jag när min dotter var liten, hon är vuxen nu så byrån är inte så ny längre, men den är fin. Smal och hög med fem lådor. Jag köpte den under en period i mitt liv då jag hade dåligt med pengar och därför var jag så glad att jag kunde köpa den åt henne. Nu står den i mitt sovrum och varje morgon när jag stiger upp drar jag ut översta lådan och tar ut ett par rena trosor. Vardagslyx kallas det. Jag kan faktiskt känna en glädje varje morgon att jag har möjlighet att få ett par rena trosor varje dag. Dessutom har lådorna ett sådant härligt rullande, krullande ljud när de dras ut. En bra start på dagen!
Sedan har jag min gamla trotjänare från flickrummet. Den har varit med mig i alla flyttar. Vit, lagom bred och med tre djupa lådor. Idag står den i mitt syrum och är fullpackad med tyger.

Så är det den lilla gröna byrån. Liten och nätt, en utmärkt byrå att ha i hallen. Det hade också mina föräldrar som jag ärvt den av. Den stod i deras hus i hallen i källaren. Då var den full av handskar, vantar och lite av mammas scarfes. Klädborste, skokräm och skoborste fanns där också. Idag har jag den i min källare, än så länge har jag inte fyllt den med så mycket. Den väntar mest på att få en rätt uppgift att fylla.

Sist men inte minst är det godingen från mina morföräldrar. Den stod på vinden i deras hus på Orust. Mörkt trä, översta lådan har en buktig mage, de andra tre är raka och alla har de vackra beslag! Ganska hög, bred och lätt imponerande. Hur den till slut kom till mig kan vara värt en egen historia och det får inte plats här. Men jag lovar att jag tar hand om den efter bästa förmåga och fyller den med vackra saker.

  • Inga-Lill Bäckman
Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det

gillaptpafacebook