Lars Thorelli
Bild: Björn Dinau
Lars Thorelli Bild: Björn Dinau

Frankrike och Sverige agerar

KRÖNIKA

I Sverige liksom i högaktuella Frankrike ageras det nationellt liksom före detta stormakter med ett betydande mått av hybris. Hybrisen skenade efter andra världskriget då Sverige och Frankrike njöt frukterna av vad som i Sverige kom att kallas rekordåren och som i Frankrike kallas de ”trettio gloriösa åren”.

Efter första oljeprischocken utlöst av ”oktoberkriget” 1973 mellan Egypten och Syrien föddes dock den nya växande vissheten inför de nya globala realiteterna.

Ur vilsenheten föddes de nostalgiska illusionerna om en återgång till svunna tider, idag tydligast uttryckta i politikens antieuropeiska ytterkanter underblåsta av ”populism” och högerextremism.

I Sverige har man talat om det ”starka/trygga samhället” där det redan under Olof Palmes dagar gavs möjlighet för stor individuell frihet. Eftersom staten under industrisamhällets gyllene dagar kunde kommunicera med de stora kollektiven blev det för medborgarna likhetstecken mellan begreppen ”samhälle” och ”stat”. I det nuvarande ”postindustriella” samhället baserat på digitalisering och ökande klyftor mellan olika samhällsklasser sprider sig lätt ett politikerförakt och ökande självgodhet.

Inom EU har Frankrike och Sverige centralistiska syn bidragit till att stärka regeringarnas grepp över de politiska initiativen på bekostnad av de gemensamma institutionerna som EU-kommissionen och EU-parlamentet detta har troligtvis minskat gemene mans förtroende för EU som institution.

Populistiska och protektionistiska politiker har på grund av detta haft lättare att förklara sin inställning att: ”vi kan göra vår nation stor igen” genom att bygga murar eller att skrota frihandelsavtal.

För Frankrikes del blev Europa en politisk hävstång för att återerövra sin rang som stormakt i takt med att det gamla kolonialväldet gick förlorat i Indokina och Afrika.

Grunderna för den franska och svenska hållningen förändrades radikalt 1989 – 1990 med Berlinmurens fall och Tysklands enande. Tyskland blev därigenom Europas centralmakt.

För Sverige som länge tagit skydd bakom Storbritannien, väntar nu en annan identitetskris genom Brexit. Även Sverige måste nu närma sig Tyskland något som kan tona ner en ”självöverskattningens hybris”.

  • Lars Thorelli
Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det

gillaptpafacebook