• Bild: Per Anger

Filmen en röd tråd i Jörgens liv

Partille

Film har alltid varit en stor del av Jörgen Ovesens liv. Förra året debuterade han med en bok om kultregissören Stanley Kubrick. Nu har han siktet inställt på pension och fortsatt skrivande.

Jörgen Ovesen föddes och levde sina första sex år i Lund. Men av lundensiskan kan åtminstone inte undertecknad höra några spår. Desto större avtryck har hans cirka 15 år i Örebro satt på dialekten.

Både grundskolan och gymnasiet gick han i Örebro och därefter väntade studier i teologi. Jörgen jobbar sedan många år som bildlärare, men på den tiden hade han siktet inställt på en helt annan bana.

– Det var meningen att jag skulle bli frikyrkopastor. Jag undervisade på en bibelskola och var ute i en kyrka i ett år. Men sedan skulle jag bli placerad någonstans i Skåne samtidigt som mitt första äktenskap höll på att spricka, säger han.

– Det skrämde mig lite grann och då bestämde jag mig för att göra något som jag också drömt om, nämligen att gå en konstskola. Och där bestämde jag mig för att bli bildlärare istället.

Tarzan på matiné

Redan som litet barn i Lund hade Jörgen börjat gå på bio tillsammans med sin pappa.

– Min mamma jobbade som sköterska och min pappa ville gå på bio och drog iväg mig på det som gick. Jag minns att jag som väldigt liten såg film i Lund.

Han minns också med värme gamla matinévisningar av Tarzanfilmer med simmaren och filmstjärnan Johnny Weissmuller i huvudrollen.

– Matinéer på 50- och 60-talet var något fantastiskt som ingen får uppleva längre. Det var fullsatta biografer med ungar som satt och stampade i golvet när det hände något spännande, och som satt och pratade och kastade papper för att det skulle lysa i projektorskenet.

Det låter lite distraherande från filmupplevelsen?

Absolut, jag skulle aldrig klara det idag. Men då var det enastående fantastiskt. Det måste ha varit väldigt tålmodiga biografvaktmästare och maskinister. Man rev ju nästan biografen, säger han och skrattar.

Och där i biomörkret föddes ett intresse och en fascination för film, som följt Jörgen genom hela livet men i lite olika former. Under hans mest kyrkligt engagerade period gällde det att anpassa filmtittandet efter omgivningens förväntningar.

– Jag var fanatiskt religiös under några år, och då var det inte comme il faut att gå på bio om det inte var filmer som hade ett filosofiskt perspektiv.

Krockade tron och filmintresset?

– Ja, så filmerna fick läggas lite åt sidan. När jag sedan började återuppta filmintresset och filmtittandet fick man hitta sina smygvägar, och det var så jag kom in på Kubrick.

– Man var tvungen att hitta filmer som var filosofiskt intressanta även ur ett kristet eller sekulärt perspektiv. Och med Kubrick och exempelvis A clockwork orange förstod man att det inte bara var en våldsrulle utan en filosofisk film också.

Även Kubricks föregående film År 2001 – ett rymdäventyr som kom ut 1968 hade gjort stort intryck på honom. Jörgen beskriver det som att science fiction-klassikern ”slog knockout” på honom. Filmen blev hans inkörsport till Kubricks övriga verk.

– Normalt när man såg film på den tiden knöt man filmerna till skådespelare, till exempel att man skulle gå och se en Marlon Brando-film. Men det här var första gången jag kände att regissören var viktig, och sen gällde det att se allt som kom av denna regissör.

Kubrick är favoriten

Efter alla år är det fortfarande Kubrick som är favoriten. Men det är ändå inte den regissörens oftast mörka och dystra filmer Jörgen skulle ta med sig till en öde ö.

– Jag skulle kanske välja några svenska filmer bara för att det ligger en varmt om hjärtat. Kanske någon Bergman. Eller en Woody Allen-film som man blir glad av.

Jörgen har länge skrivit om film. Redan under tiden på konstskola i Sundsvall började han skriva för Sundsvalls Tidning. Och när han flyttade till Umeå för att läsa till bildlärare började han också jobba som filmkritiker för Västerbottens-Kuriren.

Efter utbildningen fick han jobb i Halmstad och flyttade dit. Och när nuvarande hustrun fick jobb i Göteborg följde Jörgen med. Efter några år landade de i Partille. Samtidigt fortsatte han att recensera film för VK.

– Även om Umeå är en studentstad med mycket filmliv kom filmerna trots allt först till Göteborg. Sen kunde jag även rapportera från filmfestivalen.

Bokdebut

I villan där han bor med sin hustru har Jörgen sin skrivarstuga. Där har han under många sena kvällar och nätter de senaste åren jobbat med debutboken Pojken med de stora ögonen – Stanley Kubrick och hans filmer. Jörgen beskriver boken som en bra ingång till Kubricks verk. Det är dels en biografi av regissören, men boken består till största del av analyser av filmerna.

– Jag saknade den boken när jag som mest behövde den när jag såg Kubrickfilmer på 70-talet framför allt. Hans filmer är så mångbottnade. Man kan se dem som ren underhållning men man kan också hitta hur mycket som helst i dem.

– Kubrick dog 1999, alltså för snart 20 år sedan. Ändå kommer det ut nya Kubrick-böcker i en stegrande takt på engelska och de övriga stora europeiska språken.

Men inte på svenska?

– Det har inte någonsin funnits någonting på svenska om honom. Bara längre recensioner, det är ofattbart.

Jörgen trodde att han hade hittat en egen nisch. Men när han var klar med sitt manus och förväntansfullt skickade ut det till olika förlag, fick han nobben.

– De motiverade det med att filmböcker inte säljer längre, och det kan nog ligga någonting i det. Det har kommit stora fina presentböcker med massor av fotografier och presentationer av olika regissörer, och samma år som de ges ut ligger de på bokreorna.

Till slut fick han positiv respons från Fri Tanke förlag, ett bokförlag löst knutet till organisationen Humanisterna.

– De förstod att en bok som försöker tolka och analysera Stanley Kubricks filmer är lika mycket en tankebok som en filmbok, så de tyckte den hörde hemma där.

“En otrolig känsla”

Efter flera års slit kom boken till slut ut förra året.

– Det var väldigt härligt att gå i land med projektet, det är faktiskt en otrolig känsla att sitta och hålla sin egen bok i händerna.

Boken har fått mycket fina omdömen i de tidningar som recenserat den och har köpts in av inte mindre än 287 bibliotek, bland annat Partilles.

Och bokdebuten har gett Jörgen blodad tand. Till sommaren går han i pension och hoppas då att kunna ägna sig åt nya skrivprojekt. Exakt vad det kommer att handla om avslöjar han dock inte.

– Jag vill skriva mer men riktigt vad det blir håller jag nog hemligt än så länge. Men jag har några projekt på gång.

Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det

gillaptpafacebook