Lars Thorelli
Bild: Björn Dinau
Lars Thorelli Bild: Björn Dinau

Dags att lyfta frågan om sanning

KRÖNIKA

Sanningen i vårt skriv- och talspråk som vi uppfattar den i vardagslivet kan inte förväxlas med en skröna, en efterkonstruktion av ett skeende eller berättelse som har förvrängts genom ett antal människors subjektiva värderingar.

Vad vi säger till varandra i olika sammanhang är i grunden inte bara ord utan även tolkningar och effekter av olika sociala tillhörigheter. Ungefär som ett gammalt trådbundet telefonnät: Televerket kunde på sin tid inte ta ansvar för vad människor där sa till varandra.

Men i takt med att falska nyheter – eller ”alternativa fakta” som vissa nutida politiska demagoger kallar det får allt större inverkan på våra samhällen och liv, blir också frågan om vems ansvaret är allt viktigare.

Falska nyheter har visat sig få allvarliga följder. På makronivå : hur går det med demokratin om folket baserar sina val/omröstningar på falsk information? Vi minns alla falska och grundlösa löften till väljarna i folkomröstningen som ledde fram till ”Brexit” i England. Men också på mikronivå- minns ni mannen som öppnade eld på en pizzeria i Washington för att han hade trott på ”nyheten” att en pedofilring styrd av Hillary Clinton höll barn som sexslavar på restaurangen?

Folk med en grumlig syn på sanningen tjänar pengar på att sprida konspirationsteorier och falska rykten som delas på internet. Tysklands justitieminister har tidigare slagit fast att Facebook, som gör miljardvinster på trafik som bland annat innehåller lögner och förtal, också har ett samhälleligt ansvar för att hindra till exempel spridning av ”hat-inlägg”. Under min uppväxt hörde jag ofta uttryck som att: ”tala är silver tiga är guld”

Att förhålla sig till sanningen som ett absolut återberättande av ett händelseförlopp utan att lägga till något eller att försköna ett lite ”solkigt” beteende på ett tidigare jobb när du sitter på en ny anställningsintervju kan vara en samvetsfråga. För att du skall få en fördel i nuet finns det kanske något som ibland kallas för ”en vit lögn”?

Samtal om värderingar och begrepp som etik och moral har alltid hört hemma i ett demokratiskt samhälle. I yrkessammanhang cirkulerade förr i tiden ofta begrepp som ”hantverksheder” och man ”spottade i händerna” såg varandra i ögonen ” och handskakningen bekräftade affären innan den kom på pappret.

Har nutida digitala verktyg och IT-understödd programvara i våra datorer, surfplattor och smartphones givit oss möjligheten att tänja på begrepp som ”sanning”, ”vederhäftighet” och ”mellanmänsklighet”? Det börjar bli dags för ett förutsättningslös samhällelig dialog mellan den fina yngre generationen i våra skolor och vi som går in i pensionärens tillvaro.

  • Lars Thorelli
Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det

gillaptpafacebook