Vägavgifter krävs tillbaka i rätten

Öjersjö

Nu vänder sig boende i Hultet norra till mark- och miljödomstolen för att få tillbaka gatukostnader som redan betalats.
– Våra klienter menar att deras äganderätt kränktes när de tvingades betala 100 000-tals kronor för något de varken bett om eller hade behov av, säger Sebastian Scheiman, rättsligt ombud för de boende.

I Hultet norra är gatorna byggda och fakturorna betalda.

– Mina klienter fick sina fakturor i december 2012. De skulle betalas inom en månad annars skulle en dröjsmålsränta på 12 procent krävas, säger Sebastian Scheiman, jurist från Centrum för rättvisa, som företräder boende i både Hultet södra och Hultet norra.

100 000-tals kronor

PT har tidigare skrivit om de många turerna i Hultet. Bakgrunden är den pågående förtätningen av området och det sätt på vilket Partille kommun väljer att ta ut avgifter. I korthet kan man säga att de som redan tidigare bott i området får betala avgifter för vägar som byggs i samband med förtätningen, vare sig man vill ha en ny väg eller inte. Och det handlar om 100 000-tals kronor.

Bara 37 av Sveriges 290 kommuner använder sig av en liknande tillämpning av reglerna, enligt Sebastian Scheiman.

– Kanske ännu färre, eftersom det finns ett statligt utredningsförslag som kan leda till ett ändrat regelverk. Det har gjort att en del kommuner redan lagt sina planer på is.

Impopulärt höja skatten

De flesta kommuner tillämpar andra lösningar, det vanligaste är att den nya infrastrukturen betalas med skattepengar.

– Men skattehöjningar är impopulära, säger Sebastian Scheiman som menar att Partille­modellen främst återfinns i kranskommuner i storstadsområden med stort expansions­behov.

I Hultet norra företräder Centrum för rättvisa bland andra Christina Nilsson och Lars-Erik Jevås. De har bott i sitt hus sedan 1976 och har sedan länge varit skuldfria. Tills kommunen fakturerade dem 400 000 kronor i vägavgift. Sammanlagt har kommunen debiterat dem bortåt en miljon kronor för kostnader i samband med utbyggnaden, det handlar också om avgifter för det kommunala avloppet.

Lånat pengar

– Vi har lånat pengar och betalat för man vet ju att det är svårt att vinna en sådan här process, säger Christina Nilsson.

En anledning till att summorna blir så stora är att de beräknas på fastighetens storlek. Alltså, menar kommunen, skulle de boende kunna sälja delar av sina tomter. Det betyder att en stor fastighet innebär flera tomträtter och flerdubblad kostnad.

– Alla som bor här drabbas av detta. Även de nyinflyttade, men de kanske inte tänker lika mycket på det. Alla som köper nya fastigheter betalar ju mycket för dem, men det var inte så här vi hade tänkt oss, säger Christina Nilsson.

Sebastian Scheiman tror på en positiv utgång för de boende, men just den här processen är unik eftersom man nu prövar att begära tillbaka avgifterna med stöd av argumentation i regeringsformen och Europakonventionen om att det handlar om ett oproportionerligt ingrepp i äganderätten.

Inget likadant fall

– Vi har gått igenom en hel del domar från andra domstolar, men inte hittat något likadant fall, säger han.

Vad gäller Hultet södra pågår också en process om vägavgifterna. Den har nått så långt som till kammarrätten. Där har byggplanerna däremot ännu inte gått lika långt. Så sent som i ­oktober avslog mark- och miljö­överdomstolen de boendes över­klagan av detaljplanen.

Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det

gillaptpafacebook